Stridsropets Julnummer har under åren haft omslag med vackra konstverk som skildrat julens evangelium.
Där finns främst Maria med Jesusbarnet, men också Josef, om än ofta i bakgrunden eller som sidogestalt, där finns herdarna från Betlehems ängar och de vise männen eller de tre kungarna ridande på sina kameler sökande den nyfödde efter stjärnans vägledning.
Så här skildrar Bibeln Julens budskap: Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. Luk 2:4-7 När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare… När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.Matt 2:1, 10-11
En del av omslagen till Stridsropets Julnummer saknar hänvisning till vem konstnären är. Av de som finns med i bildberättelsen är följande signerade:
1939 Maria och Jesusbarnet – konstnär Kjell Berg
1946 Maria vilar vid sidan om krubban med Jesusbarnen – konstnär Gunnar Widholm
Baksidan 1957 De vise männen – konstnär Harper cop Belfrage
1948 Maria och Jesusbarnet – konstnär Gunnar Widholm
1953 De vise männen – konstnär M Sow(?)
Gunnar Widholm var en ofta anlitad konstnär i Stridsropet under många år. Han var tecknare och målare, född i Stockholm 1882 död 1953. Han har gjort reportageteckningar och kåserande teckningar men också kyrklig konst, altartavla bl.a. Grisslehamn. Och som syns i Stridsropen många målningar med bibliska motiv i starka klara färger.
Kanske någon har uppgifter om de övriga konstnärerna?
”Oss är en Frälsare född”, julnattens budskap kommer till oss också i år.
Det når oss i vackra bilder, i julkrubbans figurer, i de välkända sångerna, i den högtidliga musiken och i andaktens ord.
Men bilderna är inte bara till för att skapa en stämning, de visar på den kristna trons grund att Gud verkligen kom till jorden i barnet i Betlehem. Stridsropets Julnummer har många år haft omslag med konstnärliga bilder. Se bildberättelsen som visar omslagen år 1944 och 1949. Lyssna till klassiska Silent Night från ”A Christmas Festival”. Begrunda tankarna för 24 December ”… I kväll besöker oss ännu en gång en natt som vi kallar för julnatten. En stilla och helig natt sänker sig över vår jord. För många är det en plågans natt i ensamhet och nöd. För många har förändringar uppstått sedan förra gången denna speciella tid var. Upp stiger frågan mot himmelens tron: ”Var bor Gud, var är…?” Ja, var är han den barmhärtige och trofaste? Var är han, min själs vän?
Lyssna nu när den stilla och heliga natten sänker sig över oss. Det är inte bara mänsklig suckan som hörs. Det kommer ett bud från höjden. Hälsningen är att i Betlehem kommer Gud till dig genom barnet Jesus. Idag är Betlehem dig närmare än du vet. … ”
För att inspirera frälsningssoldaterna och officerarna till förnyat engagemang har Frälsningsarméns ledning genom åren gett speciella årsmotton. Dessa motton har illustrerats och poängterats genom att särskilda affischer tagits fram.
Dessa affischer sattes upp på framträdanade platser i kårlokalen och affischen blev som regel utgångspunkten för predikan på Nyårsdagen det aktuella året. Sedan levde man med mottot under hela året och det återkom i verksamheten på olika sätt. Om rikskongress hölls var mottot också ofta kongressens tema och motto i de mötena och samlingarna.
Här är några exempel på mottoaffischer. 1932 slog man på trumman“Dragen vidare“. Det var då 50 år sedan Frälsningsarmén började i Sverige och “trupperna”skulle inspireras i Jubileumsfälttåg och ekonomin befästas i en Jubileumsinsamling.
1950 “Ungdomens år”, aktualliserades konkret med en byggnadsarbetare. Men det finns också ett allvar inte bara i färgen men att Jesus Kristus var utgångspunkten för ungdomens år.
1954 fanns flaggan, bibeln och botbänken i centrum, mottot var “NU är frälsningens dag“.
Bibelorden som citeras på affischen är 2 Kor 6:2: “Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag” och
Joh 6:37: ”Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort.” (övers. Bibel 2000)
1965 “Ett sekel i Guds och mänsklighetens tjänst” Det var 1965 100 år sedan Frälsningsarméns grundläggare William Booth fann sin vision och kallelse bland människorna i East End i London.
Detta hundraårsjubileum firades internationellt över hela den dåvarande frälsningsarmévärlden. Många var de salvationister som också 1965 marscherade efter fanan eller fanorna vid den speciella 100-års kongressen i juli månad i London.
1982 firades under hela året på många platser och många sätt det svenska Hundraårsjubileet.
Det hade då gått 100 år av frälsningsarméverksamhet i Sverige sedan den lilla gruppen på fem personer med Hanna Ouchterlony i spetsen “öppnad eld” på Ladugårdslands teatern i Stockholm.
Affischen och mottot visade tydligt på var grunden fanns men också den vidare utvecklingen KRISTUS – VÅRT HOPP – VÅR FRAMTID.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Frälsningsarméns verksamhet och personer som funnits i samfundet har avbildats i oljemålningar, pennteckningar, akvareller och andra tekniker.
Oftast kan man finna en uppriktig tanke bakom konstverket, man vill lyfta fram något väsentligt, en händelse, situation eller en person som påverkat konstnären.
Tavlan (till vänster) med frälsningsarmémusikanter och sångare har senast hängt i Frälsningsarméns tidigare Högkvarters Bönerum. Den har signaturen: HENNING SUNDIN.
Den vittnande eller predikande kvinnliga frälsningssoldaten har högra handens pekfingret lyft.
Det är Frälsningsarméns speciella hälsning, som vill påminna om att vi tror på Gud, är på väg, har medborgarskapet i Guds rike och att målet för livsvandringen är den himmelska världen.
Signaturen på den tavlan är: MASON.
Motivet med musikanter som spelar julmusik, engelska carols, är vanligt och finns i många versioner.
De lyssnande barnen, julgranen på stadens torg och byggnaderna ger ett svenskt intryck. Signaturen på denna tavla är: Kl ys 48.
Kanske någon som här ser tavlorna kan ge oss mera upplysningar om dessa konstverk?
Skriv i så fall en kommentar om det Du vet!
Copyright & Foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Read the First Comment 
