Javas ängel – Ester Pettersson

Posted by admin on 2010/07/05 under På barrikaderna | Read the First Comment

“Det har inte varit möjligt att följa Ester Petterssons väg i detalj: dagarna då hon fördes nedbruten till Pelantoengan, där kamraters vård förde henne tillbaka till livet, kampens dagar, då hon måste lära sig fullgöra sitt arbete med endast en arm i behåll, dagarna och månaderna i koncentrationslägret, då hon förvandlade umbärandets tid till tjänst för medmänniskor i denna obeskrivliga nöd.”, så skriver Sigfrid Wikfeldt i boken Frälsningsarmén i Världsmissionen.
Första bilden visar Ester Petterssons pass under ockupationstiden. Utan tvekan var Ester Petterssons liv fyllt av dramatik men också av en kärlek från Gud till medmänniskorna och då särskilt till de som drabbats av spetälska.
Ester var utgången från kåren i Kalmar 1911 och reste efter utbildningen till frälsningsofficer direkt till Java i januari 1912. Där kom hon in i ett mycket krävande arbete som nära nog tog hennes liv. Men hon överlevde och sedan blev det tio år på två olika spetälskesjukhus med flera hundra patienter. Efter en viloperiod i hemlandet beslöt hon sig för att ta sjuksköterskeexamen, studier som tog tre år. Hon sändes då som operationssköterska till doktor Wille, en legendarisk missionsläkare i Indonesien och efter det blev det ytterligare studier i Amsterdam. Detta gav henne större möjligheter och hon fick ansvar för spetälskesjukhus på både Java och på Sumatra.

När hon några år senare åter skulle få möjlighet att komma hem för en tids vila pågick Andra världskriget och den den då holländska kolonin ockuperades av Japan. Istället för vila fick hon koncentrationslägrets mörka erfarenhet, se fotot med hennes fångnummer.

Då lägren efter krigets slut öppnades snappade Stockholms-Tidningen upp hennes namn och hederstiteln ”Javas ängel” gick genom de svenska tidningsspalterna. Som ett under hade Ester Pettersson räddats undan döden bakom taggtrådarna.

Även efter krigets och ockupationens slut gav hon ytterligare en period  på Java innan hon som brigadör pensionerades 1949.
Detta år fick hon också av dåvarande drottningen av Nederländerna, Juliana, en hög utmärkelse för sitt osjälviska arbete.

Copyright & foto: Stefan Örtenblad,
Frälsningsarméns Arkiv