14 Jun 2010

Dövarbetet – min kallelse och min glädje

I serien “Min berättelse” har vi här en lång, intressant och detaljerad skildring skriven av major Ruth Tufvesson.
Hon har gjort hela sin tjänst i Frälsningsarméns arbete bland Döva och Synskadade, “jag tog emot kallelsen som en gåva och den känslan och vissheten har följt mig under alla år sen dess.”
I avslutningen står bl.a.:
När jag pensionerades hade jag fått vara med i 40 år, vara med och skriva dövarbetets historia. Tanken svindlar!
Dövarbetet var min kallelse och min glädje. Jag har älskat mitt arbete och jag har älskat att arbeta.
Jag har växt upp i den skånska myllan, jag har sett mina föräldrars kamp för det dagliga brödet, och jag har respekt för arbetet. Jag har aldrig tagit något för givet, ingenting i livet är självklart.
Allt har sitt pris, så också ensamheten. I norrland, mil efter mil genom täta granskogar och inför oändliga snövidder har jag känt ensamheten krama mitt hjärta. Men det blev rätt ändå.

För att läsa hela berättelsen klicka på länken Min_berättelse_Ruth_Tufvesson

En bild från Ruth Tufvessons tjänst – augusti 1963 Dövläger på Dragudden
Under de första årens verksamhet på Riksungdomgården Dragudden medverkade instruktörer från Riksidrottsförbundet ofta.
Med på detta läger var höjdhopparen Stig ”Stickan” Pettersson och längdhopparen Torgny Wåhlander.
Teckenspråkstolken var då kapten Ruth Tufvesson.