11 Apr 2011

Ellen Friis

Ellen Friis var född i Norrköping 1905. Efter sin skolgång gick hon Margaretaskolans utbildning och arbetade sedan som bagerska. Hon blev frälsningsofficer 1931. Hon var assistent på några kårer innan hon kom till Kurön, Frälsningsarméns alkoholistanstalt 1932. Där var hon till januari 1936 då hon fick order till Hönö som kårledare.
Fotot till vänster är från Hönö, Ellen (till höger) tillsammans med sin assistent Rut Wennerholm

På Kurön mötte Ellen sin blivande man Albert Lindstedt som kom dit som kaplan i juni 1934. I maj 1935 fick Albert order till Hjo som kårledare. Då började den brevväxling som dottern Birgit (Lindstedt) Fredberg har sammanställt. Alberts brev finns att läsa i föregående veckas inlägg.
För att läsa Ellen Friis brev från först Kurön och sedan Hönö
klicka på länken E_Friis_brevutdrag_1935-1936

Här några exempel ur breven på hur en ung frälsningsofficer upplevde sitt liv först på Kurön sedan på Hönö:

27 aug. 1935
Så lite nytt härifrån. Lördag-söndag hade vi ungdomsdepartementets officerare här och det var naturligtvis mycket trevligt. På lördagskvällen utnämndes Eklund till adjutant. Han fick en väldig applåd. Överste ”David” spelade krocket på söndag eftermiddag. Det var mycket trevligt att se på.
I går for vi med vår båt till ordermötet, Persson, Eklund, fem av flickorna och jag. En härlig sjöresa och ett härligt möte förstås. O vad jag är glad att Du fick Kristiansson. Ber att Gud skall öppna himlen över Er den kommande vintern och att skarorna skall ökas under Blods- och Eldsbanéret.
Vi får hit en provlöjtnant Sonja Ljungberg från Norrköping. Hon har blivit opererad i halsen och kan inte gå direkt till fältet. Hon skall göra lite av varje, så jag skall få lite hjälp med konserveringen till att börja med.

19 sept. 1935
I går och idag har vi syltat 450 liter lingon, så du hör att vi ligger inte på latsidan. Nu är det mesta över med konserveringen och det är verkligen skönt så man får tid att ”andas”.

15 april 1936
”Min nåd är dig nog!”
Tack för att Du ringde igår. Det var som en klar stjärna som lyste upp hela den övriga delen av dagen. Du förstår, vi hade det ganska knogigt igår med att göra tårtor, lägga in sill, koka ägg, låna porslin och duka till 65 personer. Men jag tror de var nöjda med arrangemanget, och det var ju huvudsaken. I eftermiddag har vi haft påskfest för S:S. S:V. B:S. och J.S. (solstrålar, solvargar, barnsoldater och juniorsoldater). Så de har varit liv i luckan. Det är skönt att helgen är över nu, för det är ändå drygt med alla möten. Och så känns det så tungt när det inte blir något synligt resultat. Men jag tackar ändå Gud för vad Hönön lärt och gett mig. Kanske det skall bli till nytta för kommande strider. D.C. kommer på lördag.