27 May 2014

Barnen blev synliga

”Någonting måste göras för de små, vanvårdade och nästan helt och hållet åt sig själva lämnade barnen.” Så tänkte Frälsningsarméns folk redan 1892 och då tillkom föregångaren till dagis.
I Norrköping startade en ”barnkrubba” där mammorna på morgonen kunde lämna sina barn och hämta dem efter arbetet på kvällen. Då för en avgift på 10 öre och man tog hand om 20 – 25 barn.

Senare startade liknande verksamheter på flera platser.

För att få in bröd till barnkrubbans små gäster startades föreningen ”Herrens brödkorg”. Varje medlem lovade att regelbundet en gång i veckan skänka ett bröd. Det kunde också vara till kvinnohärbärget, som tog emot kvinnor och barn mot en avgift på 25 öre. Den avgiften räckte för ett barn, för det andra och tredje barnet betalade man ytterligare fem öre. Kvinnorna fick då ”kaffe med dopp” varje morgon. Det var enkla förhållanden men mammorna och barnen blev synliga(Korsets färger bära del 1 sid 348 ff.).

Tidigare har berättats om hur Anna Jansson blev gripen av tanken att göra något för storstadsbarnen på sommaren och startade det som blev sommarkolonier, se länken http://bootheum.se/2011/07/14/sommarkollo/

1931 gjorde Stockholms-Tidningen reportage och berättade om ”alla de små kolonisterna”, 100 av Stockholms fattigaste barn som sändes i väg. Tidigt på morgonen hade de gratis undersökts av en läkare och vid 12-tiden stuvades alla in i hyrbilar som Freys gratis ställt till förfogande. Så väntade båten ”Rex” vid Nybrohamnen. Men tidningsreportagen berättade också om hur både en del barn var ledsna att skiljas från sin mamma och även mammorna sörjde att behöva lämna sina små. Men många kvinnor var mycket fattiga trots hårt slit om de hade arbete. Bostäderna var dåliga och kanske barnet på väg till ”kollo” bara var en i en stor skara där hemma.

På ett foto från Rådmansö ses en då en ung slumsyster Edith Larsson med stor glädje springa ut med barnen. Major Edith Larsson fick leva ett långt liv, göra många års tjänst som slumsyster och ”befordrades till härligheten” i våras.

Så har Frälsningsarméns ambitioner att se barnen och deras behov fortsatt. Många har genom sommarkoloniverksamheten fått möjlighet till en annorlunda sommar och föräldrar har fått stöd att ta hand om barnen.