08 Sep 2016

Arbetet bland Döva och Synskadade

Som tidigare berättats om föddes arbetet bland ”Döva och Synskadade” ur ett behov att stötta och vägleda människor med dessa funktionsnedsättningar. Arbetet startade 1895 och kallades då Frälsningsarméns arbete bland ”döva och blinda”. Frälsningsofficerarna som arbetade inom denna verksamhet var välutbildade tolkar och gjorde en viktig insats för många människor, som långt fram på 1900-talet tillhörde de marginaliserade. I det material som nu från Frälsningsarméns Arkiv överlämnas till Riksarkivet finns omfattade dokumentation av detta arbete. Den äldsta skriften är troligen ett Matteus Evangelium på blindskrift från 1885. Där finns verksamhetens egen kvartalstidning ”Effata” som utkom under många år bl.a. årgångar från 1909 – 1931. Dessutom finns också mycket annan dokumentation både i text och i siffror.
En sammanställning på de ansvariga för verksamheten, klicka på länken Frälsningsarméns_arbete_bland_Döva_&_Synskadade_Avdelningssekreterare

Sekreteraren som var ansvarig för verksamheten hade Centralexpeditionen i Stockholm och ledde därifrån arbetet ute i distrikten. I en broschyr som gavs ut 1966 berättas ingående om vad arbetet bestod av och adresser till de då tio distrikten från Malmö i söder till Umeå i norr, läs klicka på länken Broschyr_Frälsningsarméns_arbete_bland_Döva_och_Blinda_1966

Inför att verksamheten skulle fira 100 år 1995 togs beslutet av dåvarande sekreteraren major Else Andersson att tillsammans informationskonsulenterna majorerna Bo och Ingrid Albinsson 1994 göra en resa över Sverige och besöka alla dövskolorna som då fanns i landet. För oss som därigenom fick förmånen att i många lektioner möta elever och lärare blev detta en mycket intressant upplevelse. Vi informerade om dagens Frälsningsarmén i Sverige och internationellt. Men vid enskilda samtal och även i presentationerna av de besökande från Frälsningsarmén framkom att många av lärarna, som själva också var döva, hade de tidigare kontakterna med Frälsningsarmén varit mycket positiva. Det hade varit Frälsningsarméns dövofficerare som kommit med ”guldglansen” i deras skolgång. Ofta var de döva barnen placerade långt borta från sina föräldrar under lång tid, kände sig ensamma och utelämnade. Dövofficerarna kom regelbundet hade söndagsskola och ordnade med t.ex. julfester.

Möjligheter och tillgång på specialutbildade för döva och synskadade finns idag på ett helt annat sätt genom samhällets insatser. Men insatserna som frälsningsofficerarna inom arbetet för döva och synskadade gjorde var verkligen pionjärarbete. Att som vi också fick se och uppleva, hur de genom sin erfarenhet även kunde tolka andliga symboler och bibeltexterna, var speciellt. För Frälsningsarmén har det andliga och det praktiska gått ”sida vid sida”, detta har särskilt varit tydligt i verksamhetsgrenen ”bland Döva och Synskadade”.
Läs mer i tidigare finns publicerat material http://bootheum.se/2011/02/01/arbetet-for-dova-och-synskadade/
http://bootheum.se/2010/06/14/ruth-tufvesson-dovarbetet/
http://bootheum.se/2009/09/22/pionjarer-med-taltidning/
http://bootheum.se/2015/01/19/de-osedda-barnen/

Text: Ingrid Albinsson
Foto: Frälsningsarméns Arkiv
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, September 2016