28 Jul 2016

Kvinnliga Sociala Arbetet - Slumchefer

Redan i slutet av 1880-talet växte en social verksamhet fram i Frälsningsarmén i Sverige för att möta de behov och den misär som fanns särskilt i städerna. Industrin behövde arbetare och förändrade Sveriges samhällen. Många människor flyttade till städerna, bodde och levde där ofta under svåra förhållanden.

Med England och London som förebild och arbetet som Frälsningsarmén grundad där tog Hedvig Lagercrantz till sitt hjärta och började det så kallade ”slumarbetet” i Sverige, se länken http://bootheum.se/2012/05/03/herman-hedvig-lagercrantz/
En tidig rapport på länken http://bootheum.se/2011/11/21/livbojen-slum-raddningsverket-1892/

Nästa stora epok hade Elisabet Liljegren som ledare. Hon kallades ”Slummens Överste”, mer om henne på länken http://bootheum.se/2009/10/20/slummens-overste/
Elisabeth Liljegrens närmaste medarbetare Alma Petri blev också en stark ledare under åren 1920-27. Hon porträtteras i boken ”Alma Petris Minnesbok” skriven av Laura Petri och utgiven på Albert Bonniers Förlag 1933.

Som en historisk sammanfattning kan uttryckas att det s.k. Kvinnliga Sociala arbetet, slumsystrarnas verksamhet hade en särställning inom Frälsningsarmén. Dels berodde detta säkert på de första starka ledarna som utformade och utvecklade verksamheten för att möta de stora sociala behov som fanns i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Den industriella revolutionen och kommunikationernas snabba tillväxt var värdefull för samhället men orsakade också att många människor hamnade i misär och fattigdom. Slumsystrarna arbetade för att möta de behov som uppkom och tyvärr växte fort.
Detta drabbade särskilt kvinnorna och barnen, därför inriktades insatserna på att stötta de grupperna. Hem och mottagningar för kvinnorna öppnades och många barnhem blev lösningen för att inte barnen skulle hamna på gatan. Det var sociala lösningar med tillfälliga arbeten, bostad och mat men slumsystrarna var också frälsningsofficerare som ville ge andligt stöd, trygghet och uppmuntran på livets väg till dem som fanns i deras omsorg.

Organisationen av denna verksamhet behövde en stark ledning och ”Slumchefen” blev en mycket viktig ledare tillsammans med ansvariga i respektive verksamhet. Därför förblev under många år ”Kvinnliga Sociala Arbetet” en egen gren med ledning på Frälsningsarméns Högkvarter i Stockholm.
Här publiceras namnen och tiden för chefernas ansvar fram till omorganisationen på 1980-talet, klicka på länken
Kvinnliga Sociala Arbetets Sekreterare – Slumchefer

Därefter har samhället förändrats, många av dessa behov möts på annat sätt. Därför skedde en samordning Frälsningsarméns sociala insatser under en socialchef. Senare 2010 gjordes ytterligare en större omorganisation med sammanslagning av Fält/Program, kårverksamheten och den sociala till nuvarande ”Programsektionen”.