12 Aug 2011

Tröjor med bekännelse

Pionjärtidens frälsningssoldater bar ofta röda tröjor med deviser som talade om deras tro.
Idag är lagtröjor eller tröjor med olika texter vanligt förekommande men således inget nytt.
Frälsningssoldaterna var övertygade i sin upplevelse och ville på olika sätt för omvärlden berätta om detta. Texterna var bibelverser eller slagord med en bekännelse.

Den röda färgen, blodets färg på tröjan var typisk för Frälsningsarmén och återkommer i symbolerna, där den talar om tron på Jesus Kristus. Jesus offrade sig själv, gav sitt ”blod” till försoning och frälsning.

Denna upplevelse av förlåtelse och frälsning ville frälsningssoldaterna bekänna genom att bära den röda tröjan och texterna skulle mana flera att följa efter. ”Salvationist” var också en beteckning på en frälsningssoldat, grundat på det engelska ordet ”salvationist”. Det kommer av ordet ”salvation” som betyder räddning, frälsning.

På bildmaterialet finns mest okända personer, men om någon känner igen vem som bär tröjan så ge gärna en kommentar.
På fotografierna finns frälsningssoldater från Norrköping och Malmö.

Men en känd person är Annie Hartelius. Hon kom tillsammans med sin syster Mary och Hanna Gabriel som förstärkning från USA på våren 1883 för att ”hjälpa till med frälsningskriget i Sverige. Återbördades till Förenta Staterna år 1885.” (ur ”De följde en fana”, sid 15-16). Hanna Ouchterlony med sin lilla pionjärtrupp på fyra medarbetare hade ”öppnat eld” i Sverige på Ladugårdslandsteatern den 28 december 1882. Två av de medarbetarna försvann ganska snart, så man kan förstå att systrarna Hartelius var en god förstärkning.

I boken ”Årsringar” (sid. 338 ff) berättar kommendör Sven Nilsson om kårledare i New York. Fyra unga tvätterskor hade blivit soldater i kåren Brooklyn 1. Eftersom de själva hade problem med språket och upptäckte att det fanns massor av svenska invandrare så bad de att få ha möten på svenska. Dessa möten samlade fullt hus och ledde till att man i december 1887 öppnade en skandinavisk kår Brooklyn 3. Där blev de första officerarna, kårledarna, systrarna Annie och Mary Hartelius. Då hade de säkert god erfarenhet av upplevelserna i Sverige.