02 May 2013

Gävlekårens historia i bild och text

”Tron och bönen stod i centrum” vid nybygget 1978

Inför Gävlekårens 125-års jubileum har Rolf Wahlman haft många kontakter bl. a. med Frälsningsarméns Arkiv ang. vissa fakta samt bildmaterial. Han har nu sammanställt jubileumsskriften och den finns i sin helhet på kårens hemsida http://www.fralsningsarmen.se/gavle/ klicka på historia.

Här är några korta utdrag ur Jubileumsskriften:
”Upptakten till Frälsningsarméns verksamhet i Gävle var några stugmöten, som initiativtagaren Emma Nyholm, en inflyttad soldat från Alunda kår anordnade. Emma Nyholm blev senare officer. Intresset för dessa stugmöten ökade. När hon behövde större lokal fick hon låna metodisternas kyrka – Matteuskyrkan, där man på “frälsningsarmévis” höll ett flertal möten.
Ytterligare en soldat från Alunda kår, lantbrukare Eriksén, kom att betyda mycket för Frälsningsarméns start i Gävle. På egen risk och med egna medel lät han bygga en lokal på Brynäs, som först hyrdes och sedan året därpå inköptes av Frälsningsarmén som lokal för Gävlekåren.

Pingstdagen den 20 maj 1888 öppnade Frälsningsarmén eld. Samtidigt invigdes lokalen av den dåvarande ledaren för Frälsningsarmén i Sverige, kommendör Hanna Ouchterlony. Det var fest och glans över invignings- och öppningshögtiden, som samlade stora skaror av människor. Kårens första ledare var kapten Konrad Zandin. Som medhjälpare hade han tre kadetter. Hans första rapport till Stridsropet fanns att läsa på första sidan den 2 juni 1888, där den avslutades med följande ord: “God början, bättre fortsättning och aldrig något slut förrän Gefle är vunnet för Kristus”.

Hornmusikkåren har, i stort sätt, funnits ända från starten. En strängmusikkår kom så småningom till stånd. Någon gång på 1890-talet startade också en söndagsskoleverksamhet. Eldsjälen i söndagsskolan var Hilda Andersson, som arbetade inom denna verksamhet ett trettiotal år. Hon var själv lärarinna i en av stadens folkskolor. Kåren har sedan 1919 en scoutkår.

Under många år har Gävle-kåren haft som mål ETT NYTT TEMPEL. Den gamla fastigheten på Boothsgatan krävde omfattande renovering. Därför har soldater och vänner i kåren under många år haft en s.k. tempelfond, där man kunde bidra med ekonomisk hjälp när man så småningom skulle göra någon förändring.
Einar var under många år eldsjälen till att det nya templet kom till stånd. 1978 tillträdde Einar Berg som kårens fanjunkare. Einar var tillika musiksergeant i hornmusikkåren och en trogen musikant. Åren som följde blev den mest omfattande förändringen i Gävle-kåren historia med projektering för ett nytt tempel. Tack vare en minutiös planering kunde kårens tempelbygge genomföras på ett effektivt och framgångsrikt sätt.
Det nya templet blev en trossatsning av stora mått. Nybyggnationen gav oss rika erfarenheter hur det var att räkna med Guds möjligheter. Tron och bönen stod i centrum för vårt handlande. Det första spadtaget togs 1978 av dåvarande kårfanjunkaren, Einar Berg. Det blev på den plats där tidigare Frälsningsarméns Hospits låg.”

Rolf Wahlman, som lagt ner ett stort arbete på att sammanställa kårens historia, har under två perioder varit ledare för kårens hornmusikkår 1970-1987 och 1989-1993.