05 Jan 2013
Efter en tid kort tid redan 1883 fick Hanna Ouchterlony och medarbetarna uppleva motstånd och ingen ville hyra ut lokaler för att Frälsningsarmén där skulle kunna ha sina möten och gudstjänster.
Som detta handmålade standar visar höll man till utomhus.
10-års Fälttåg, Frälsningsarméns första historiebok, beskriver det så här:
Tanken att hålla möten utomhus mitt under en nordisk vinter skulle ha avskräckt envar utrustad med mindre hjältemod och energi än Frälsningsarméns första major i Sverige. Hon kunde inte ge tappt. Stängs dörrarna för oss tänkte hon, så måste vi hålla möten utanför dörrarna tills dessa öppnas igen.
Från en improviserad plattform, än bryggare vagn och än ett par upp-och-nedvända tunnor eller lårar förkunnades det gamla evangeliet, som kanske just på grund av frånvaron av de vanliga yttre attributen föreföll många så nytt och framträdde i sin ursprungliga kraft. Väl var kölden emellanåt bister och den fallande snön rätt ymnig, men detta förmådde ej att avkyla de stridandes glöd eller tillbaka hålla folkmassan, vilka räknades i tusentals. Och därute bland is och snö kunde man få se ångerfulla syndare knäböja och söka frälsning. Ännu fler gick därifrån med stygn i sina hjärtan för att på någon lämplig plats söka läkedom för det sargade hjärtats sår. Många kristna blev, då de såg dessa tidiga salvationisters allvar och nit, i sina egna själar uppväckta till att börja söka mer av ”andens fullhet”.
Bildspelet är från födelsedagen på Östermalms torg fredagen den 28 december 2012.
© Foto: Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv