22 Mar 2013

Arkivfynd hos Frälsningsarmén

Följande artikel har släktforskare Gunilla Forsling skrivit. Den har tidigare blivit publicerad i tidningen Ordna och Vårda föreningsarkiven Nr 1 2013. Den tidningen ges ut av Föreningsarkiven i Stockholms län.
Här är Gunilla Forslings intressanta reflektioner:

Som släktforskare har jag lagt ner många timmar på att lära mig offentliga arkivs uppbyggnad. Svärmor Wivica var född Ouchterlony (1906-1996) och i hennes livsväv finns många inslag av Ouchterlony-stories.
En lysande stjärna är svärmors fars faster Hanna Cordelia (1838-1924). Många känner till att Hanna Ouchterlony är förknippad med Frälsningsarmén, men hon var också älskad faster och ”moder” för brorsbarn, brorsbarnbarn och fosterdottern Lillie Winter. Till Lillies barn ville faster Hanna vara ”hjärtats mormor”.
Svärmor Wivica mindes väl år 1924 när hon var med i faster Hannas kortege till norra begravningsplatsen. Släktingarna fick åka bil nära kistan medan fotfolket med musikkårer, frälsningsofficerare och stockholmare ringlade sig längs flera kvarter på Östermalm. Tidningen Stridsropet gavs ut i två nummer med bårtal och berättelser om kvinnan som var en älskad kommendör och blivit ”befordrad till härligheten”. På Norra begravningsplatsen i kommendörsgraven (kv 11E) vilar stoftet ” i väntan på uppståndelsens morgon då Guds basun skall ljuda.”

I Högkvarterets lokaler på Östermalm fanns ett historiskt museum, idag nerpackat och arkivet flyttat till Hjorthagen. Vid besöken tillsammans med Ouchterlony-släktingar kunde både officiella och privata minnen ventileras framför diverse föremål och skärmarna med unikt fotomaterial. Den pälsbrämade gråblå capen med rött foder, som burits av en dotter Booth, fanns till beskådande. Börje (svärmors kusin) kunde demonstrera capens användning och hur predikokonsten (homiletik) betonades med det röda sidenfodret. Han hade som pojke varit med sin mamma Anna (f. Ouchterlony) på Frälsningsarméns möten och sett det med egna ögon. En liten modell av M/S Hanna Ouchterlony fanns, skeppet nyttjades för skärgårds- och sjömanövrar längs svenska kuster.

För att få veta mer om faster Hanna och hennes tid har mina kontakter med Frälsningsarméns arkiv varit återkommande. Här presenteras ett urval arkivfynd och intressanta tidsdokument.
En biografi om Hanna Cordelia Ouchterlony – banbrytare för Frälsningsarmén i Skandinavien är skriven av fil dr Laura Petri från Halmstad. Hon hade själv varit frälsningsofficer och slumsyster. Biografin utkom första gången år 1924 och senare i oredigerad form år 1962 (FA-press). Laura Petris skildringar om faster Hanna, hennes liv och gärning är detaljrik och levande. Den är skriven som en avhandling med brevcitat och noter med källor – ett utmärkt dokument om den tidens ”religions”-strider och kvinnokamp d.v.s. kvinnans rätt att predika Guds ord som värnades av moderkyrkan The Salvation Army.
Frälsningsarmén har en god dokumentationstradition. Traditionen bottnar i den internationella världsomspännande verksamheten, som rapporteras i Year Book. Den engelska The War Cry heter i Sverige Stridsropet och har utgivits sedan år 1883. Tidningen spreds för försäljning i stora upplagor och användes för rapporter om öppnade kårer och verksamhetens framåtskridande och bakslag. Förutom tidningen som trycktes på eget tryckeri fanns möjligheter till utgivning av egna skrifter, bland de första var Frälsningsarméns Sångbok.
Under Arméns 130-åriga historia i Sverige har producerats en ansenlig mängd historiska fälttågsskrifter och jubelårs-skrifter liksom sångböcker, periodiska tidskrifter, order och reglementen, biografier, memoarer, fotoreportage, missionärsberättelser, romaner etc.
10 års Fälttåg är skriven av Hanna Ouchterlony´s nära medarbetare Emanuel Hellberg och Herman Lagercrantz och tryckt år 1893 på Stridsropets tryckeri. I boken berättas detaljerat om det första decenniets explosionsartade utveckling av Andliga grenen och Sociala grenen. Majoren Hanna Ouchterlony var de första åren ansvarig utgivare och redaktör för Stridsropet tillika organisatör/ledare för det svenska territoriet (1888 ledare även i Norge). Hon hade förmåga att intressera många kvinnor, men också välutbildade män i sin närhet. I centrum för intresset stod helgelseläran och de annorlunda mötesformer, som tillät även kvinnor att tala och sjunga om Gud! (på 1880-talet!)

På 1990-talet publicerades en serie musikhistoriska skrifter med musikinspelningar på cd:
Klaus Östby – Skandinavisk musikpionjär av Sven Nilsson, Krigstrumpentens klara toner av Lars-Erik Lingström, Frälsningssång o stridsmusik av Karin Hartman samt Med tusen tungors ljud av Mildred Österberg.
I den senaste (2006) ”fälttågsskriften” Årsringar av Sven Nilsson finns en redogörelse av nyskrivna historiska dokument av värde för story-telling och släktforskare! Nämnas bör Rädda och tjäna under 75 år (1990) om scoutverksamheten, Här vid älvarna i Dalom (1993) om förankringen i Dalarna och Baltiska broar (2003) alla av kommendör Sven Nilsson.
Thorsten Kjäll är en annan författare av historiska skrifter inom Frälsningsarmén. Hans fälttågsskrift (75år) De följde en fana (1957) har berättelser om ”pionjärtiden” med unikt fotomaterial från de egna arkiven. Han samarbetade även med fotografen Lennart Nilsson och år 1963 utkom fotoreportageboken Halleluja (Bonniers).
Till sist vill jag nämna att Frälsningsarméns arkivs hemsida www.bootheum.se är en utmärkt ingång att hitta intressanta tidsdokument, där presenteras också historiska skrifter löpande. Ytterligare detaljer om personer och verksamheter i Frälsningsarméns historia ligger och väntar på att bli upptäckta. Förutom arkivet i Hjorthagen finns ordnat material i Riksarkivets samlingar och kårernas historia på närmaste föreningsarkiv!

Text: Gunilla Forsling, släktforskare
Copyright & foto: Frälsningsarméns Arkiv