För många ungdomar har scouterna betytt en spännande start i livet och då särskilt upplevelser på läger. Frälsningsarméns scoutförbund har genom åren arrangerat många scoutläger från små på lokal bas till stora internationella.
Ett stort scoutläger var J61 som hölls i juli 1961 på platsen Sövdeborg i södra Skåne. J61 kallades “Jamborett” eftersom det var ett internationellt läger men inte så stort att det kunde kallas en ”jamboree”. En jamboree är annars beteckningen på ett stort internationellt scoutläger. Ett scoutläger innebär spänning i tävlingar, mycket roligt vid lägerbål, gemenskap och nya kontakter, men också tillfälle till andlig fördjupning och ställningstaganden vid andaktsstunder och gudstjänster.
Bland ledarna på J61 fanns flickscoutchefen, major Elsa Svensson och pojkscoutchefen, major Arne Henning. Överstelöjtnant Harry Tyndal representerade Frälsningsarméns ungdomsavdelning tillsammans med många scout- och ungdomsledare från olika platser i landet.
Området där lägret hölls tillhörde flygflottiljen i Ljungbyhed och därför besökte flyggeneralmajor Ingvar Berg lägret och invigningstalade. En annan känd besökande gäst var dåvarande riksdagsmannen och fanjunkaren, Eric Nelander från Trelleborg.
De fanns många internationella inbjudna gäster, som gav sin prägel på programmet. Där fanns bl.a. holländska och norska scouter och de bjöd på kultur från sina länder på olika sätt. Frälsningssoldaten och scoutledaren Emma Chimusary från dåvarande Syd-Rhodesia (Zimbawe) var också speciellt inbjuden till Sverige för att gästa scoutlägret i Sövdeborg J61.
Inom lägerområdet fanns ett eget postkontor, som naturligtvis gärna besöktes av deltagarna, kanske väntade man brev hemifrån eller så skulle man själv posta. Bredvid posten fanns även en sparbank byggd i samma form, som den då för alla barn och ungdomar välkända vanliga sparbössan i jättestorlek.
Fotografen och scouten, Per-Anders Thunqvist (PAT), har bevakat många scoutläger inom Frälsningsarmén genom åren och även vad som hände under J61.
På fotot här syns han själv, för en gångs skull, i öppningen till sitt tält och bredvid står hans välkända Volkswagen med ”Press skylten” parkerad.
Copyright & foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv Follow @bootheum
Under Frälsningsarméns första tid i Sverige hade salvationisterna fullt upp för att möta den väldiga tillströmningen av folk i möten, att instruera de nyfrälsta och att organisera kårerna. Men snart insåg man att även barnen behövde uppmärksamhet. Skaror av barn och unga trängdes vid dörrarna där man höll möten, men främst p.g.a. den starka trängseln kunde de inte släppas in. Därför började man hålla speciella barnmöten. År 1886 hölls sådana barnmöten i Ridhuset vid Grev Turegatan, Stockholm. I tidningen Stridsropet förekom då också ibland en ”Barnens spalt”, där det gavs råd och vägledning för kårernas barnarbete. Snart hade söndagsskolor börjat introduceras på många platser eftersom man insåg att det var viktigt med bibelundervisning. Vid årsskiftet 1892-93 utgick ”order” från Frälsningsarméns ledning att sådana skulle hållas och till en början kallades de oftast barnmöten. De liknade då de möten som hölls för vuxna fast med inriktning på barnens nivå. Den första kår som mera regelbundet hade ungdomsverksamhet var Göteborg 1, där man i slutet av 1886 berättade om barnmöten och fester för barn. Mera finns att läsa i Korsets Färger Bära del 1, sid 254-257, 278-282.
För att ytterligare anpassa verksamheten för barnen och de unga bildades Barnlegionen (senare kallat Juniorförbundet) och Ungdomslegionen (senare Ungdomsförbundet). I de programmen ingick förutom bibelundervisningen också sång och musik, drama, tävlingar, hantverk och handarbete.
Uppfinningsrikedomen var stor för att både väcka intresse och hålla gruppen levande. Allmänheten, föräldrar och vänner kunde sedan inbjudas till basarer med program av barnen och ungdomarna och försäljning av deras tillverkade saker.
De foton som här publiceras visar exempel på barn- och ungdomsverksamhet under pionjärtiden. Söndagsskolbilden överst är från Filipstad 1905. Där står namnen Axel Lindahl och Nils Holm, men inte vilka de var. Barnlegionen hade egna personliga medlemsbevis redan 1896. Detta är från Göteborg 1 och har tillhört Gurli Carlson 1897. Ungdomslegionens strängmusikkår med alla gitarrerna är från Norrköping 1 och den andra från Jönköping daterad 1914. Bilden på barnen som spelar drama är tagen i Borlänge.
Kanske någon känner igen någon person eller namn och kan ge mera upplysningar? Skriv i kommentaren.
Frälsningsarméns Sommarmusikskola har under en lång följd av år varit sommarens höjdpunkt för många unga sångare och musikanter. Den första Sommarmusikskolan hölls 1959 på Dragudden. Dåvarande Riksungdomsgården med sitt fina läge i Stockholms skärgård var platsen inte enbart för sommarmusikskolan utan också många andra ungdomssamlingar, läger och kurser.
Bilderna som presenteras här är från 1964, alltså det femte året som sommarmusikskolan hölls. Ledarna var från musikavdelningen och ungdomsavdelningen. Sture Petersson var instruktör för hornmusikanterna och Anna-Britta Beijer och fru major Stina Ihlar för sången och gitarrövningarna. Ett viktigt inslag i sommarmusikskolans program var också att lära sig mer i Guds ord och bibelundervisningen det året hölls av major Anders Wigholm.
Idrottspass som volleyboll var populära och fanns med i det dagliga programmet.
När Sommarmusikskolan firade 25, år 1984, gjorde major Eric Lundkvist ett reportage i Stridsropet (nr 41):”Sommarmusikskolan, en välkänd företeelse inom Frälsningsarmén i Sverige, fyller 25 år i år. Under årens lopp har många tonåringar genom denna verksamhet fostrats till goda frälsningsmusikanter och sångare… Evangelisation är ett viktigt led i Frälsningsarméns grundläggande värderingar. För att kunna förverkliga denna tanke behövs kunskap och färdighet… Ett viktigt och efterlängtat programutbud under Sommarmusikskolan är idrottsplatsen, speciellt med tanke på att ungdomarna i övrigt sitter stilla mycket.”
I avslutningen i reportage 1984 citeras dåvarande territorielle ledaren, kommendör Sven Nilsson, som talade på Sommarmusikskolans Musikfestival på Templet: ”Sommarmusikskolan har varit av fostrande betydelse, inte bara när det gäller sång och musik. Den har också levandegjort kristussynen. Sommarmusikskolan vill markera de regler som gäller inom musikens värld. Regler ifrågasätts ibland. Vi vet att det lätt blir kaos om man inte vill följa reglerna. Låt oss påminna varandra om bibelns regelsamling. I vårt hjärta äger vi samvetets programmerare. Det som vårt hjärta med Bibelns hjälp vill lära oss är kärlek och vishet.”
Detta citat kan säkert sammanfatta både tidigare och senare års Sommarmusikskolor. Kanske någon vill bidra och kommentera med egna erfarenheter!
Copyright & foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
När Frälsningsarmén samlades till Kongressen 1962 märktes ett engagemang från de unga.
De hade förberett drama med internationellt tema om hur alla folk runt hela jordklotet samlas in till Guds rike. De hade övat sång och musik, finslipat på takten i tamburinrörelserna och även de yngsta att sången skulle låta så bra som möjligt.
Kongressens ledare det året var dåvarande generalen, Frälsningsarméns världschef, Wilfred Kitching och hans maka fru Kathelyn Kitching, medverkade som världspresident för kvinnoarbetet.
De svenska ungdomarna klädda i folkdräkter från Sveriges olika landskap, som t.ex. Dalarna och Lappland, eskorterade de internationella ledarna in i den väl fyllda Kungliga Tennishallen. Frälsningsarméns folk var samlade till högtid och fest.
Kongressen i Frälsningsarmen har varit en andlig fest med inriktning på glädje, förnyad inspiration och andlig uppbyggelse.
Det har aldrig varit fråga om utsedda ledamöter, förhandlingar eller valprocedurer, utan dagar inför Guds Ord. Dagar fyllda med engagemang, uppförande av drama, sång och musik, vittnesbörd och predikan av kända internationella ledare såväl som enkla lekmän. Generalen och kommendören har fått dela ”plattformen”, podiet, med frälsningssoldater från olika delar av landet, unga och äldre. Men ofta har inslaget av medverkan från de unga varit tydligt och uppmuntrande att Frälsningsarmén förnyas och växer genom de ungas engagemang. Bilderna här visar något av det som inspirerade det året på den s.k. Ungdomsdemonstrationen.
Fru general Kitching utnämnde flera nya generalscouter. Att bli ”generalscout” är den finaste utmärkelsen en FA-scout kan få!
Den internationella prägeln sattes också av en grupp sjungande juniorsoldater från Sarpsborg i Norge.
Att öva in speciella tamburinrörelser till hornmusikstycken var särskilt de unga flickornas nisch. Vid denna tid var det främst pojkarna och de unga männen som fick bli hornmusikanter och då var tamburinbrigaderna ett bra sätt att aktivera flickorna. Tamburinmusiken krävde mycket träning för att få rätta rytmen och precisionen, varje rörelse skulle göras exakt lika och i exakt rätt tid. Förebilderna kom ofta från Frälsningsarméns hemland, England och har varit mycket populära vid olika tider.
Copyright & foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
I augusti 1957 hölls ett flickscoutläger i Flämslätt på Skara stiftsgård i Västergötland. 600 flickscouter hade kommit från hela landet men också inbjudna scoutgäster från Finland, Norge och Danmark.
Stridsropets reporter skrev:
”Man hade planerat och sparat och drömt och fantiserat och allt eftersom tiden för lägret närmade sig hade spänningen stigit.
Tisdagen den 6 augusti var den stora dagen inne då flickscouterna med ledare samlades från norr och söder, öster och väster och alla väderstreck däremellan.
Tisdagen var alltså ankomstdag. Strålande sol. Nya bekantskaper och glada återseenden. Fart och arbetslust. Planen för tältförläggning var utarbetad av förläggningsämbetet och snart reste sig de många fälten inom varje byalag som fördelats på tre häraden med de tändande benämningarna ”Gnistan”, ”Lågan” och ”Flamman”. När aftonbön förrättats i de olika häradena och tystnaden gått klockan 22.00 svept sommarnatten sin mjuka slöja över tältstaden och där inne somnade småningom vana scouter med lägerlivets tjusning i blodet tillsammans med noviser som upplevde spänningen att slumra sin första natt under en tältduk.”
Eftersom lägret hölls på Skara Stiftsgård var biskop Sven Danell inbjuden och besökte lägret vid invigningen. Han tog sig också tid en grundlig inspektionsrond och samtalade med scouterna.
Nationella Flickscoutchefen major Elsa Svensson var lägerchef och hade fått ett ”högsäte” byggt på lägermässigt sätt vid lägerbålsplatsen.
Vice lägerchef var Dagmar Hagedahl från Uppsala.
Någon dag senare besökte också Frälsningsarméns ledare kommendör Robert A. Hoggard lägret och även dåvarande nationelle ungdomssekreteraren överstelöjtnant Otto Sandström.
Lägerbål ingick som alltid också i lägret och då agerade vice flickscoutchefen kapten Gullan Quist. I häradet ”Flamman” fanns bl.a. scouterna Bodil Götrich från Karlshamn och Majbritt Öhman från Kalmar.
Två flickscouter från Ljusdal i Hälsingland, Gunilla Nordberg och Carola Oscarson, visade hur man också scoutmässigt lagade mat.
För scouterna blev detta läger 1957 i Flämslätt en upplevelse av både sol och drypande regn som orsakade inställt lägerbål, men också mycket spännande och roligt tillsammans med andliga avstamp inför Ordet, i andakt och bön.
Kanske någon, som var med då, har något mer personligt minne att dela?
Copyright & foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
Idén till att utforma verksamheten bland barn och ungdomar som en scoutrörelse togs mycket positivt emot inom Frälsningsarmén.
William Booth, Frälsningsarméns grundläggare, var helt övertygad om att scouting hörde hemma inom rörelsen och att man skulle tillämpa det bästa.
Som berättas på andra sidor började pojkscoutrörelsen i Sverige 1915. Läs mera om detta…http://bootheum.se/2010/01/11/pojkbrigaden-blir-scouterna/ Flickorna organiserades som garder 1922 med adjutant Malin Hägglund som första ledare. Läs om garderna…http://bootheum.se/2010/02/10/garderna-flickscouterna/
Några år senare visade sig behovet stort att ha en verksamhet för de yngre flickorna under elva år. Så började verksamheten som fick namnet ”Solstrålarna”. Den första gruppen bildades i Lindesberg i december 1930. Solstrålearbetet blev mycket populärt och snart spred sig arbetet till många andra orter i landet.
Här till höger en bild på Solstrålebrigaden i Ronneby 1933.
Namnet väckte goda tankar och man ville fostra flickorna i att sprida ”sol, glädje och vänlighet”. Solstrålarnas dräkt med gul halsduk och ett gult ”solmärke” på mössa lyste upp och mottot var ”Handla rätt”. Samma märke fanns också på solstrålarnas egen flagga.
En solstrålegrupp besökte Selma Lagerlöf på Mårbacka. Från vilken kår var gruppen och vilket var året? Kanske någon kommer ihåg och kan ge upplysningar?
När Solstråleverksamheten firade 30 år med ett högtidsmöte i Templet i Stockholm 1960 medverkade grevinnan Estelle Bernadotte, själv hedersflickscout i Stockholms 1:a års flickscoutkår. I sitt tal sa hon bl.a. ”Solstrålearbetet har värde däri att det ger de unga en kristen livsinriktning, även när inte hemmet har denna målsättning. Bilden av Gud blir så lätt grumlig; därför är det av betydelse hurdan fostran de unga får. Många av dem som nu är vuxna, är tack vara sin tid som solstrålar, ansvarkännande samhällsmedborgare i dag.” Ett stort Solstråleläger hölls 1962 i Norberg, se bilden till höger.
Mera om Frälsningsarméns scoutverksamhet finns i boken ”Rädda och Tjäna under 75 år”, författare Sven Nilsson, Rolf Olsson och Nils Nilsson, utgiven 1990. (Bilderna från Ronneby och Norberg ur denna bok.)
Vid Scouternas Förbundsmöte 1965 togs beslutet att byta namnet på flickgruppen till ”blåvingar” och programmet anpassades till det som fanns i Svenska Scoutunionen. Fortfarande finns scoutprogram för olika åldrar. Miniorscouterna motsvarar det som tidigare var solstrålar och blåvingar i vårt land. Men ute på andra håll i världen kan man fortfarande hitta verksamhet som kallas ”solstrålarna” eng. sunbeamsinom Frälsningsarmén i t.ex. USA och Australien för flickor i samma åldrar.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2011/02/21 SVAR om SOLSTRÅLARNA HOS SELMA LAGERLÖF Major Ingvar Fallström och kommendör Sven Nilsson har gett upplysningar.
Det var Sunne kårs solstrålar som besökte Selma Lagerlöf.
Med i gruppen fanns Stina Fallström, född Olofsson, troligen är det hon som står i bakre raden till vänster om ledaren. Stina har också berättat att hon vid besöket fick sitta i författarinnans knä. Troligen är bilden tagen i slutet av 1930-talet, kanske 1938. Läs hela inlägget från Ingvar Fallström under kommentarer.
Dagens ”Gospelkörer” har funnits i Frälsningsarmén med olika namn sedan lång tid tillbaka.
På 1960-talet var det många aktiva ungdomskörer runt om i landet på platser som Uppsala, Västerås, Jönköping och Trelleborg.
I Stockholm fanns stora ungdomskörer på Templet, Vasakåren och dåvarande Sjunde kåren.
1967 beslutade man att Ungdomskörerna i Stockholm skulle tillsammans ge ut en EP-skiva under rubriken ”Ung ton” på Frälsningsarméns skivbolag ”Festival”.
Ledare då vid inspelningen var för Sjunde kårens Ungdomskör Jan-Erik Johnsson, för Templets Ungdomskör Curt Dahlqvist och för Vasakårens Ungdomskör Per Olsson.
Read the First Comment 
För många ungdomar har scouterna betytt en spännande start i livet och då särskilt upplevelser på läger. Frälsningsarméns scoutförbund har genom åren arrangerat många scoutläger från små på lokal bas till stora internationella.
Bland ledarna på J61 fanns flickscoutchefen, major Elsa Svensson och pojkscoutchefen, major Arne Henning. Överstelöjtnant Harry Tyndal representerade Frälsningsarméns ungdomsavdelning tillsammans med många scout- och ungdomsledare från olika platser i landet.
De fanns många internationella inbjudna gäster, som gav sin prägel på programmet. Där fanns bl.a. holländska och norska scouter och de bjöd på kultur från sina länder på olika sätt. Frälsningssoldaten och scoutledaren Emma Chimusary från dåvarande Syd-Rhodesia (Zimbawe) var också speciellt inbjuden till Sverige för att gästa scoutlägret i Sövdeborg J61.
Fotografen och scouten, Per-Anders Thunqvist (PAT), har bevakat många scoutläger inom Frälsningsarmén genom åren och även vad som hände under J61.
