Posted by admin on 2012/01/16 under Symboler | 
För att tydliggöra en grupps budskap eller avsikt med en demonstration är skyltar, plakat och banderoller ett sätt som används. Grupper och nationer har sett vikten av att ha en egen flagga. Denna utveckling genomgick också Kristna Missionen, det som sedan blev Frälsningsarmén.
I biografin ”Catherine Booth” skriver Catherine Bramwell-Booth skriver om sin farmor (boken först utgiven 1970). I kapitlet ”The Army Mother” berättas om händelserna från denna första tid. Det blev mer och mer vanligt att man i processioner bar flaggor och banderoller med texter, frågor och varningar till åhörarna. Därför diskuterades idén om en enhetlig flagga inom familjen Booth. Redan fyra år före tiden för namnbytet skrev William till äldste sonen Bramwell om att en flagga borde designas. Namnet ”The Salvation Army” tillkom så som beskrivs på annan plats, klicka på länken http://bootheum.se/2011/12/12/frimarken-kommunicerar/
Det blev Catherine Booth, som utformade frälsningsarméflaggan 1878 och först presenterade den vid Coventry kår. Hon var entusiastisk och med övertygelse framförde hon att även om man en lång tid marscherat utan flagga, så var nu tid att som en armé marschera efter korsets flagga. Hon framhöll att soldaterna hade lovat trohet till Jesus Kristus och Frälsningsarmén och flaggan representerade detta.
I september samma år skulle William besöka de nordliga ”stationerna” (kårerna) i England. Under den kampanjen på åtta veckor var Catherine med och presenterade flaggan på tjugofem platser.
I “Heathen England” (edition 1880) skrev George Scott-Railton, en av William Booths medarbetare, att användandet av flaggan gjorde mer än någon kunde tänka för att binda samman soldaterna, ge mod och utveckla en anda av beslutsamhet. (Fakta från http://www1.salvationarmy.org.uk/history)
Vid ett högtidligt invigningsmöte i Exeter Hall, London i november 1882, fick Hanna Ouchterlony av Bramwell Booth ta emot den flagga som skulle bli första frälsningsarméflaggan i Sverige.
Symboliken i flaggan är klart evangelisk och bygger på Frälsningsarméns tro och teologi. Grundfärgen är mörkt röd och betecknar Jesu blod som ger förlåtelse, frälsning, kanten är blå och talar om renheten i ett helgat liv och i centrum den gula stjärnan betecknande den Helige Anders eld. Där finns också mottot ”Blod och Eld”. Om det finns ett nummer mitt i stjärnan är det kårens nummer (ordningsföljd då kåren börjat i landet).
Flaggan är i sig själv inte helig, men är respekterad av alla frälsningssoldat runt hela världen därför att den är en symbol för vad de tror på. När en ny frälsningssoldat ska invigas sker detta under frälsningsarméflaggan. Den finns med vid alla livets olika högtider som barnvälsignelse, vigsel och begravningar. Frälsningssoldaterna marscherar efter den. Vid Frälsningsarméns lokaler hissas den för att visa vägen till platsen, men också deklarera att här önskar människor visa vägen till en tro på Jesus Kristus.
Copyright foto: Stefan Örtenblad & Bo Albinsson
Copyright text: Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2011/08/12 under På barrikaderna, Symboler |
Pionjärtidens frälsningssoldater bar ofta röda tröjor med deviser som talade om deras tro.
Idag är lagtröjor eller tröjor med olika texter vanligt förekommande men således inget nytt.
Frälsningssoldaterna var övertygade i sin upplevelse och ville på olika sätt för omvärlden berätta om detta. Texterna var bibelverser eller slagord med en bekännelse.
Den röda färgen, blodets färg på tröjan var typisk för Frälsningsarmén och återkommer i symbolerna, där den talar om tron på Jesus Kristus. Jesus offrade sig själv, gav sitt ”blod” till försoning och frälsning.
Denna upplevelse av förlåtelse och frälsning ville frälsningssoldaterna bekänna genom att bära den röda tröjan och texterna skulle mana flera att följa efter. ”Salvationist” var också en beteckning på en frälsningssoldat, grundat på det engelska ordet ”salvationist”. Det kommer av ordet ”salvation” som betyder räddning, frälsning.
På bildmaterialet finns mest okända personer, men om någon känner igen vem som bär tröjan så ge gärna en kommentar. 
På fotografierna finns frälsningssoldater från Norrköping och Malmö.
Men en känd person är Annie Hartelius. Hon kom tillsammans med sin syster Mary och Hanna Gabriel som förstärkning från USA på våren 1883 för att ”hjälpa till med frälsningskriget i Sverige. Återbördades till Förenta Staterna år 1885.” (ur ”De följde en fana”, sid 15-16). Hanna Ouchterlony med sin lilla pionjärtrupp på fyra medarbetare hade ”öppnat eld” i Sverige på Ladugårdslandsteatern den 28 december 1882. Två av de medarbetarna försvann ganska snart, så man kan förstå att systrarna Hartelius var en god förstärkning.
I boken ”Årsringar” (sid. 338 ff) berättar kommendör Sven Nilsson om kårledare i New York. Fyra unga tvätterskor hade blivit soldater i kåren Brooklyn 1. Eftersom de själva hade problem med språket och upptäckte att det fanns massor av svenska invandrare så bad de att få ha möten på svenska. Dessa möten samlade fullt hus och ledde till att man i december 1887 öppnade en skandinavisk kår Brooklyn 3. Där blev de första officerarna, kårledarna, systrarna Annie och Mary Hartelius. Då hade de säkert god erfarenhet av upplevelserna i Sverige.
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2011/07/07 under Internationellt, På barrikaderna, Symboler |
Det finns en historia bakom ”röda skölden”, den av Frälsningsarméns symboler som idag utöver världen kanske är mest känd.
Ett tidigt belägg på att skölden funnits med länge är från 1880 i den första utgåvan av ”Order och reglementen för Fältofficerare” i England. Där fanns en hänvisning till märken, broscher, i form av metallsköldar som frälsningssoldaterna skulle uppmuntras att bära för att visa att de var ”salvationister”. Hur den första skölden var utformad är osäkert, kanske var det en vit metallsköld med röda bokstäver eller utskuren text.
De flesta källor talar om att ”Röda skölden”, så som vi idag känner igen den, började användas av Frälsningsarméns officerare och frivilliga under Första Världskriget. Troligen först som märke på de baracker där Frälsningsarméns folk hade sina förråd.
Som symbol har skölden i uppgift ”att tala om kampen på det andliga slagfältet vilken måste fortgå lika länge som livet självt, och att Gud i Kristus ger oss en Sköld som kan bevara oss till det yttersta”, (från ”All The World”, Frälsningsarméns internationella tidning, juni 1917).
Frälsningsarméns officerare inom ”Röda Skölden Brigaderna” uträttade många olika tjänster. 
Under Första Världskriget fanns bl.a. 250 frivilliga från USA i Frankrike, ”Donut Girls”, som tjänade med att bjuda på varmt te och munkar till trupperna i fält.
Men officerarna satte också upp ”första hjälpen stationer”, ordnade med ambulanser, tjänade som själavårdare och fältpastorer, upprättade samlingsplatser för social samvaro och gudstjänster.
Mycket av detta sätt att arbeta återfinns idag i Frälsningsarméns katastrofinsatser runt om i världen. Då är fordon och hjälpinsatser också utrustade med ”Röda Skölden” för att man ska känna igen vem som står bakom insatsen.
Läs mera http://www.salvationarmy.org.uk/heritage följ länken via “history” till “wartime”.
I många länder idag används ”Röda Skölden” också för att beteckna insatser inom socialtjänsten, på byggnader och material från Frälsningsarmén. 
Röda Skölden har även blivit den enklare symbolen för att visa tillhörigheten hos frälsningssoldater och officerare. Men ”Röda Skölden” på skjortor och tröjor har inte ersatt den klassiska uniformen, som fortfarande är frälsningssoldatens klädsel i offentliga och högtidliga sammanhang. Röda Skölden ersätter inte heller emblemet ”the Crest”, som tydligare visar på Frälsningsarméns teologi och kristna tro.
Mer om emblemet på http://bootheum.se/2010/01/18/bibeln-i-fralsningsarmen/
I Frälsningsarméns internationella ”Year Book 2011” (sid. 35) berättas om ”Blå Skölden gemenskapen”. Det är en sammanslutning för brittiska salvationister som är poliser. Det förbundet grundades 1974 och för att hjälpa den enskilda polismannen att klara av utmaningarna som särskilt finns i det yrket.
Den Röda Skölden anknyts till även i andra sammanhang inom Frälsningsarméns verksamhet. I många länder inom den engelsktalade världen kallas Frälsningsarméns årliga stora sociala insamling för ”Red Shield Appeal”.
För många frälsningsarmémusikanter är musikstycket ”Röda Skölden” välkänt och ofta spelat i friluftsmöten och marscher. Lyssna på http://youtu.be/XKv30lQ2hJM
Kanske är det så att den tillfälliga ”Röda Skölden” nu har blivit så väl känd och uppskattad därför att den är bärare av historien om medmänsklighet och gudomlig kärlek hos många okända hjältar, som ställde upp för sina medmänniskor under de mörka krigsåren på 1900-talet.
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2010/01/18 under Bibeln, Symboler |
Bibeln har varit viktig för Frälsningsarméns folk allt sedan pionjärtiden- Bibeln är grunden för vår tro
- Bibelns budskap finns i våra symboler
- Bibelordet finns i många sångtexter
Bibeln var viktig för Frälsningsarméns grundare William Booth.
1849 undertecknade han sex särskilda försatser för att leva ett liv i Guds närhet.
Punkt 4 gäller hans dagliga bibelläsning.
När Frälsningsarméns lärosatser fastställdes 1878 grundades den första i vår bibeltro:
Vi tror att Gamla och Nya testamentets skrifter är givna av Gud genom inspiration och att de allena utgör det gudomliga rättesnöret för kristen tro och kristet liv.
Frälsningsarméns emblem bygger på bibelordet, beskriver vår kristna tro.
Korset är i centrum av Frälsningsarméns viktigaste symbol, emblemet.
Det syftar på att Jesus dog på korset för att vi skulle kunna för förlåtelse, frälsning.
F:et “hänger på korset” för att visa att det beror på Jesu offerdöd att vi kan få del av förlåtelsen, frälsningen.
Där bakom finns två svärd, som syftar på Efesierbrevet 6:17: “Andens svärd som är Guds ord“. Paulus beskriver också i Efesierbrevet kap. 6 den kristnes “rustning”. Det kristna livet är en kamp mellan det onda och det goda. Bibeln är redskapet, som hjälper oss att leva rätt och utföra vår uppgift i Guds rike.
Solen talar om den helige Ande, som kom till Jesu lärjungar på Pingstdagen i form av eldslågor.
Texten Blod och Eld är Frälsningsarméns motto. Blod syftar på Jesu försoningsdöd, han gav sitt liv på korset. Eld den helige Andes utrustning och kraft till att leva ett helgat liv.
Kronan är en symbol för det eviga livet. I 1917-års Bibelöversättning Upp. 3:11 talas om att hålla fast vid “kronan”, i bibel 2000 står “segerkransen”.
Kulorna syftar på evangelii sanningar, som också återkopplar till Bibelordet.
Hanna Ouchterlony introducerare Frälsningsarmén i Sverige 1882 och blev den första ledaren.
För henne var Guds ord viktigt som grund för förkunnelsen och verksamheten.
Bilden till höger visar Hannas uppslagna Bibel, väl använd.
Bibelordet är återkommande i trycksaker och årsmotton alltsedan pionjärtiden.
År 1898 var kommendörerna Elwin och Celestin Oliphant ledare för Frälsningsarmén i Sverige.
Som nyårshälsning sände de ut en trycksak med årets motto till sitt folk.
Där fanns också många citat från Bibeln, Guds osvikliga löften.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad Copyright text: Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2009/12/03 under Symboler |
Under tiden 20 – 29 November 2009 arrangerades av Frälsningsarméns Arkiv utställningen SYMBOLER på Centrumkåren vid Drottninggatan mitt i Stockholms centrum.
Det var under dagarna en glädjande tillströmning av frälsningsarméfolk, aktiva och pensionerade officerare, frälsningssoldater både aktiva och “f.d.”, som är intresserade av Frälsningsarméns historia.
Även en del speciellt inbjudna t.ex. intendenter från Statens Armémuseum, tidigare medarbetare och fotografer kom och visade stort intresse för utställningen.
Det som väckte mångas igenkännande glädje och tankar var de 30-tal mottoaffischer ända från 1940-talet som visades. De årsafficherna sattes upp på nyårsdagen, var då utgångspunken för nyårsdagens predikan och “ledstjärna” under det kommande året.
Vid caféborden blev det också möjlighet till samtal med besökarna.
Kommendörerna Sven Nilsson och Rolf Roos var aktiva under hela utställningen och major Bo Albinsson var huvudansvarig.
Majorerna Siw Skoov och Ingrid Albinsson medverkad också med andakter.
För att se några “Ögonblicksbilder” från utställningen klicka på länken
http://www.youtube.com/watch?v=UsFIpynbCHg
Bildspel med standar från pionjärtiden, som det till vänster “För Gud vi kämpa”, visades under utställningen. Dessa standar är ofta handmålade med talande bilder och ett tydligt budskap.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
För att tydliggöra en grupps budskap eller avsikt med en demonstration är skyltar, plakat och banderoller ett sätt som används. Grupper och nationer har sett vikten av att ha en egen flagga. Denna utveckling genomgick också Kristna Missionen, det som sedan blev Frälsningsarmén.
Vid ett högtidligt invigningsmöte i Exeter Hall, London i november 1882, fick Hanna Ouchterlony av Bramwell Booth ta emot den flagga som skulle bli första frälsningsarméflaggan i Sverige.
