Frälsningsarméns Arkiv har i sin förlängning många hundra hyllmeter runt om i Sverige i de olika arkiven. Då Frälsningsarméns Högkvarter är riksorganisationen är det med Riksarkivet, Marieberg och nu sedan det blev fullt på 1980-talet Arninge, norr om Stockholm, som avtal upprättas och deponering görs.
Den lokala frälsningsarmékåren och sociala institutioner har i bästa fall arkiverat soldatrullor, kassaböcker, protokoll och historiskt material på kommunarkiv, stadsarkiv, föreningsarkiv, folkrörelsearkiv eller landsarkiv.
På 1980-talet reste frälsningssoldat Louise Skytte runt i Sverige som en resurs och hjälpte till att söka rätt på det som låg på vindar och i källarförråd. Hon hade sin anställning på Riksarkivet, Marieberg och var väl rustad och förtrogen med arbetet. Senare och in på 2000-talet var det major Ulf Landin, som hjälpte till att gallra och sortera, då främst på de kårer som stängdes. Många är de kartonger som förvaras och i vissa fall står på hyllor runt om i Sverige och som snarast borde vara på väg till något av respektive arkiv. Tyvärr har material gått förlorat på grund av okunnighet eller bekvämlighet då det varit lättare att slänga än sortera. Framtidens forskare kommer att få luckor då man inte visste bättre och hur det blir med den digitala lagringen med allt som idag skrivs på e-post och som aldrig blir utskrivit på papper. Det är också viktigt hur vi förpackar foton och pappersdokumenten på rätt sätt. Nästa stora utmaning är att få arkiven sökbara av det som är scannat och digitaliserat.
Överraskande har varit att utanför våra egna led möta intresse från människor som är djupt imponerande av den historia som Frälsningsarmén har. Själva blir vi kanske lätt hemmablinda och gärna enbart ser de nya utmaningarna som finns. Ibland måste vi stanna upp och det gjorde vi i samband med årsdagen den 28 december 2011. Då ordnade vi på Arkivet ett seminarium med tema Hanna Cordelia Ouchterlonys KONTEXT. Anföranden utgick från ”Hur kunde det bli som det blev?” och ”Varför just Värnamo?”.
Den stora utmaningen för oss på Arkivet är att via denna sida förmedla historiska fakta även till det uppväxande unga släktet där referenserna är helt annorlunda än vuxenvärlden. Men genom personliga berättelser och erfarenheter kan historien bli levande. Din uppgift som läser www.bootheum.se är att hjälpa till med att ge kommentarer och/eller inlägg i det som publiceras. På så sätt kan det bli en upplevelse att ta del av arvet och så kan vi sprida kunskap.
Text: Bo Albinsson, verksamhetsansvarig Copyright foto: Stefan Örtenblad Copyright: Frälsningsarméns Arkiv
Vad har hänt – - under de 128 åren!
Alla har en berättelse, även Frälsningsarmén.
För fem år sedan skulle Frälsningsarméns museum flytta från Nybrogatan 79 till Skeppargatan 82.
Nya kontor skulle nu göras i gårdshuset där tidigare museum varit i den del Frälsningsarméns tryckeri en gång hade innan det såldes.
Officersskolan, som varit på Skeppargatan hade då flyttat från Östermalm och fått nya lokaler. Det huset hade nu hyrts ut till Hotel Karlaplan men skulle också renoveras för att rymma Frälsningsarméns Museum och Arkivlokaler. Planeringen var i full gång att flytta hela vår historia till detta hus. Då kom ekonomisk arbetsbrist till Frälsningsarmén, något Museum kunde inte iordningställas.
Föremålen i det tidigare mueet, över 600, blev därför digitalfotograferade, professionellt rengjorda och packade.
Vi anställda varslades och även officerare blev övertaliga.
Många är vi som har en inblick i vår svenska frälsningsarmé historia som också är kantad av dramatik.
Forskare vill gärna fördjupa sig i våra rötter.
Även flera filmskapare har lånat rekvisita från oss det senaste året.
Se montrarna från det tidigare Museet, som gjordes i ordning av makarna överstelöjtnant Kai och Torsten Kjäll på 1960-talet.
Många av bilderna har använts i olika böcker t.ex.
”De följde en fana” som kom till Frälsningsarméns 75 års jubileum,
”Korsets färger bära” del 1 och 2 kom till 90 årshögtiden och 3:e delen till 100 års jubileum 1982.
Reflektioner i januari 2011 Verksamhetsansvarig
Bo Albinsson
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Här en presentation av oss som arbetar med Frälsningsarméns Arkiv:
Rolf Roos, kommendör, är ordförande i Arkivkommittén, men arbetar också med att scanna gamla fotonegativ. På så sätt förs bilderna över digitalt till datorn. Sedan vidtar ett noggrant studium av bilderna för att kunna “identifiera” motiven och personerna.
Fotonegativen som fotografen Per Anders Thunqvist (PAT) har överlämnat till Frälsningsarméns Arkiv är till största delen endast märkta med t.ex. “Kongressen 1958″ eller liknande.
Därför är också den digra kännedom som Sven Nilsson, kommendör, har om Frälsningsarméns historia av stort värde för att få fram rätta personer och namnge dem eller vilken händelse eller vilket arrangemang som finns på respektive bild.
Bo Albinsson, major, är Arkivansvarig och den som samordnar Frälsningsarméns Arkiv på olika nivåer från främst Högkvarterets olika enheter och sektioner men också från andra verksamheter ute i landet.
Han får ofta förfrågningar från personer som har eller har haft anknytning till någon plats eller person i Frälsningsarméns sammanhang och försöker då “lotsa” den frågande till källmaterial t.ex. gamla årgångar av Stridsropet eller till andra arkiv där Frälsningsarméns historiska arv är förvarat för att finna svaren på frågorna.
KOMMENDÖR SVEN NILSSON KOMMENDÖR ROLF ROOS MAJOR BO ALBINSSON
För att allt arbete ska kunna genomföras behövs flera frivillga volontärer:
Janerik Johnsson, frälsningssoldat och hornmusikant från Södertälje är flitig medarbetare på Arkivet.
Här i samtal med Rolf Roos.
Ingrid Albinsson, major, är administratör för webbsidan http://bootheum.se
Stefan Örtenblad, naturfotograf
Ytterligare volontärer är: Ethel Forsell, major Monika Blomberg, major
Copyright foto: Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv
Read the First Comment 
Många är de kartonger som förvaras och i vissa fall står på hyllor runt om i Sverige och som snarast borde vara på väg till något av respektive arkiv. Tyvärr har material gått förlorat på grund av okunnighet eller bekvämlighet då det varit lättare att slänga än sortera. Framtidens forskare kommer att få luckor då man inte visste bättre och hur det blir med den digitala lagringen med allt som idag skrivs på e-post och som aldrig blir utskrivit på papper. Det är också viktigt hur vi förpackar foton och pappersdokumenten på rätt sätt. Nästa stora utmaning är att få arkiven sökbara av det som är scannat och digitaliserat.
