Ankomsttid 12.25

Beräknad ankomsttid och verklig ankomsttid är inte alltid identiska. För den som huttrande av snålblåst och kalla vindar står på perrongen och ihärdigt spanar på tågtiden på stationens display kan minuter kännas som långa timmar. Så har det genom tiderna också varit för många blivande föräldrar, särskilt för den blivande mamman upplevts som en oändlig väntan. Bibelns berättelse som Maria och Josef på vandringen till Betlehem beskrivs inte med några känslor eller personliga reflektioner. Men de befann sig verkligen i Adventstiden. Advent förklaras ofta med ”väntan” kanske beroende av ljudlikheten på advent och väntan. Men advent betyder ankomst och en alldeles särskild ankomst den som enligt vår tradition skedde den 25 december, alltså ankomsttid 12-12-25 med mera modern datering.

Genom århundraden hade de troende i dåvarande Israel väntat och med längtan sett visionen av en kommande fridsfurste. Så här profeterade Sakarja: Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände. (Sak 9:9-10). Den som genom sin gudomliga makt skulle ställa allt tillrätta, krig skulle bli fred, oro skulle väntads i trygghet, vilddjuren skulle bli fredliga som lamm. Ett rike och välde skulle grundas på och av allt det bästa och mest goda människor kunde tänka sig då och jag tror också kan tänka sig idag. Men ankomsttiden var inte specificerad.

När så detta under sker på den första verkliga Juldagen, så blir det allra mesta inte alls så som man hade beräknat eller trott. Det var ingen härskare som föddes. Barnet föddes under ytterst enkla och primitiva förhållanden, ändå var han en fridsfurste, en som skulle bli världens Frälsare. Lika oförutsägbar som ankomsttiden var det liv som han levde under cirka 33 år. Avslutningen med ett dödsstraff kunde heller ingen ana denna första Juldag. Men Guds planering var att det skulle ske just då, Guds ankomsttid var verklig.
Är vi beredda att ta emot Julens verkliga högtidsgäst med ankomsttid 12.25?

Text: Ingrid Albinsson
© Foto: Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv December 2012

Frälsningssoldaten som kikar över havet…

I den här andakten återkommer jag till den andra tavlan, som målades av frälsningsofficeren Oscar Cederlund och finns som fondmålning i min barndoms helgedom, Frälsningsarmén i Uppsala.
Dessa båda målningar ger andaktstankar och funderingar i det andliga livets verklighet. I varje kår måste det finnas fyra andliga karaktärer för att Guds rike skall tillkomma i vår tid. Jesus Kristus har i sin gränslösa kärlek gjort sig beroende av oss återlösta från synd och värld. Paulus ger oss tydliga ord om detta i Efesierbrevet 4:11-13.
De människotyper som kåren och församlingen behöver är: Andreasmänniskorna och aposteln Andreas möter vi i Joh. 1:35 – 42 eller i kapitel 12. När vi möter honom så för han alltid någon till Jesus för att bli frälst. Det börjar med hans bror Petrus. Vi behöver dessa människor.
Timotheosmänniskorna och honom möter vi tillsammans med Paulus. I 2 Tim. 2:2 läser vi den uppmaning Paulus lägger på hans hjärta. Vi behöver människor som undervisar de nya om Guds väg.
Barnabasmänniskorna och honom möter vi i Apostlagärningarna och även han arbetade tillsammans med Paulus. Ett exempel finner du i Apg. 4:36 – 37. När man studerar hans liv så upptäcker vi att han uppmuntrade andra, var själavårdare och herde. Jo, vi behöver dessa människor också och någon har sagt att det behövs en Barnabas på tio andra.
Abrahamsmänniskorna och i bl.a. 1 Mos. 18:22 – 33 har vi ett exempel på hans gåva och uppgift. Han vädjar och ber till Gud och de människorna behöver också vi.
När jag sitter i helgedomen och ser frälsningssoldaten, som kikar ut över havet i fyrens ljus så tänker jag på Andreas. Gud behöver frälsningssoldater, som kikar ut över tidens hav i det himmelska ljuset och som är beredda att gå för att föra dem till Herren Jesus Kristus. Vi hade många sådana förr, må Herren uppväcka nya i vår tid. Jag är övertygad om att han kallar många till den tjänsten i dag.
Har du frågat Herren vilken av typerna han vill göra dig till. Han sänder sin helige Ande för att dana oss. Guds rika välsignelse över ditt liv.
Text: Rolf Roos, kommendör
© Målningen Frälsningsarmén, Uppsala, foto: Rolf Nyström
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, November 2012

Förankrad i korset

I fonden på min hemkår, Frälsningsarmén i Uppsala, finns tre målningar.
I mitten Herren Jesus Kristus med sina lärjungar och den fanns när kåren övertog helgedomen från domkyrkoförsamlingen. På var sida av den finns två målningar gjorda av fältmajor Oscar Cederlund död 1930. Han har smyckat många Frälsningsarméhelgedomar det ingick i hans förordnande. Jag har blivit ombedd att skriva ner några tankar kring dessa målningar av Cederlund. Under min uppväxt tillbringade jag mycket tid i helgedomen så det är kära målningar för mig. Denna andakt tar sin utgångspunkt i målningen med den kvinnliga frälsningssoldaten väl förankrad i korset räddande en medmänniska som lidit skeppsbrott på livets hav.

Paulus sammanfattar kristendomens fundament, Jesu Kristi kors, på ett härligt sätt i 1 Kor 1:18: Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.” Det gäller för oss som upplevt korsets frälsande kraft och förvandlande kärlek att berätta om att det är ingen dårskap. Tavlan har påmint tusentals mötesbesökare om att vi måste vara förankrade i korset. Redan vid syndafallet, 1 Mos 3, talar Gud om korset och att Jesus skulle krossa djävulens makt på lidandets väg. Johannes skriver i sitt första brevs kapitel 3 och vers 8b: Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk.” Jesus skulle göra om intet dödens makt genom livet, han skulle upplösa mörkret genom ljuset, han skulle slå ner hatet genom kärlek. I dag påminner korset om att försonargärningen är klar. Anden är sänd. Gud har blivit känd för miljoner och åter miljoner människor. Jesu kropp var en beredd kropp, en helig kropp, en obefläckad kropp, en kropp utan synd. På korset blir han Guds felfria Lamm och utgjuter sitt dyrbara blod för att återlösa oss.

Detta skall vi berätta för dem som ser korset som en dårskap och vi som blivit frälsta behöver återvända till korset och jublande tacka Gud för det och lära oss något av det. Skall du rädda människor måste korset vara en levande kraft i ditt liv.

Text: Rolf Roos, kommendör
© Målningen Frälsningsarmén, Uppsala, foto: Rolf Nyström
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, Oktober 2012

Kallelse och uppdrag
från Gud

2 Mos 3:14
Gud sade: “Jag är den jag är.
Säg dem att han som heter ‘Jag är’
har sänt dig till dem.”

Kallelsen når människan vid olika tidpunkter i livet, några är mycket unga, andra betydligt äldre vid ålderns höst. Gud förbereder oss innan han använder den han kallar – han har en plan för oss som gäller hela livet. Läs 2 Mos 3.

Mose fick Aron som medhjälpare och de kunde gemensamt hjälpas åt i det stora uppdraget att leda och föra ett helt folk till det av Gud utlovade landet. Gud ger var och en av oss särskilda egenskaper, men använder oss sedan gemensamt för sina syften.

Hanna Ouchterlony kallades i mogen ålder och fick då förbereda sig att starta i Sverige en rörelse som då fanns i England men inte i vårt land. Så blev det också att i den nya Frälsningsarmén i Sverige kom många medarbetare som kunde leda verksamheten vidare. En del blev officerare som öppnade nya kårer – församlingar – och utvecklade så sin kallelse. Många växte i uppgiften då man även fick utstå förföljelse i tjänsten för Gud.

Det egna ansvaret var och är de personliga löftena och bekräftelser som kan vara viktiga i framtida stunder av prövning eller när andra människor ifrågasätter äktheten. Ledaransvaret är inte alltid lätt att bära. Många har förmåga att kunna gå vidare även om svåra beslut måste fattas och slutligen är det den personliga kallelsen som bär igenom både glädje och prövningens mörka dagar.

Som varje annan kyrka har även Frälsningsarmén ett ansvar för sina medlemmars visioner och andliga utveckling. Bibelordet i Moseböckerna handlar om uttåget ur Egypten och intåget i det utlovade landet. Pionjärtiden i ”the Salvation Army” är också väldokumenterad från general William Booth och hans medarbetare. De var angelägna att vägleda sitt folk och så måste gälla även idag långt senare för att människor ska kunna förverkliga sin kallelse.

Text: Bo Albinsson, verksamhetsansvarig
© Foto: ”Även flyttfåglar behöver sin ledare” – Stefan Örtenblad

Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, September 2012

Ett Äpple i Guds Öga

Det svenska uttrycket ”ögonsten” motsvaras på engelska av ”The Apple of the Eye”. Eftersom jag tycker mycket om äpplen tycker jag också att detta uttryck på engelska är så bra. Ett äpple – en ögonsten! Jag tror inte jag är ensam om att tycka om frukt och då särskilt äpplen och helst svenska äpplen. Mer och mer finns på olika arbetsplatser en fruktskål eller fruktkorg som ersättning för tidigare kakor eller bulle till kaffet eller teet.

När Gud i skapelsens morgon ville ge människan det allra bästa då fick de första människorna en trädgård med fruktträd att leva av. Men Bibeln berättar att tyvärr missbrukade de det förtroende Gud gett dem. Resultatet blev förödande inte bara för dem utan för hela mänskligheten. Det goda som Gud hade tänkt och ämnat oss till – det ville vi inte hålla oss till. Vårt begär efter mera makt, att bli lika Gud, har sedan dess genom alla tider orsakat våld, krig, lidande och död.

Men eftersom människan ändå var Guds ”ögonsten”, Äpplet i Guds öga, så gav han inte upp. Utvägen är vår livsförvandling – att vi vänder det onda ryggen, istället vänder oss mot Gud, och tar emot Guds nåd och förlåtelse. Vi behöver inte misströsta. Gud ger inte upp – Du och jag behöver inte heller ge upp.

Se Bibelordet i 5 Mos 32:10: He found him in a desert land, and in the waste howling wilderness; he led him about, he instructed him, he kept him as the apple of his eye. (eng.övers. King James) Han fann honom i öknen, i den ödsliga, ylande ödemarken. Han gav honom värn och vård, skyddade honom som sin ögonsten. (Bibel 2000)

Ta en tugga i ett saftigt äpple och begrunda att Du är ”ett äpple i Guds ögon”!

Text: Ingrid Albinsson
© Foto: ” Ett Äpple i Guds öga” – Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, Augusti 2012

Därför är religion bra för dig

I en katolsk tidskrift möter jag i en rubrik påståendet ”Därför är religion bra för dig” dvs. att religiösa personer överlag är gladare och mer nöjda med sina liv än icke-troende. Artikeln visar på att det har undersökts från en mängd perspektiv. Detta är något annat än hur media framställer religionens roll. Media framställer religionen i dålig dager som fundamentalism, fanatism och konflikter t ex. Ekonomiprofessorn Richard Layard var rådgivare åt den förra brittiska Labour-regeringen i frågor om välbefinnande. I sin bok ”Lycka: lärdom från en ny vetenskap” lägger han fram bevis för att avsaknad av tro har en större negativ inverkan på en persons lycka än t ex arbetslöshet.

I boken diskuterar han Ignatius av Loyolas ”Andliga övningar” och pekar på hur helgonet strävade efter att odla vissa attityder, som modern forskning har funnit är av stor vikt för personligt välmående. Ignatius uppmanade sina läsare att prisa Gud, det vill säga att lära sig visa tacksamhet. Han ansåg att vi människor var skapade att för att lovprisa Gud och det motverkar egoistiska tendenser i och med att fokus riktas bort från en själv. Vidare säger han att frälsningen är en motståndskraft i den frälstes liv.
Bibeln undervisar i Första Moseboks första elva kapitel om hur Gud hade tänkt sig den fullkomliga skapelsens liv. Människorna skulle ha full gemenskap med Gud, fredlig och kärleksfull gemenskap med varandra och vårda den skapelse Gud gav oss. Så sker det fruktansvärda – syndafallet kommer in i tillvaron, förstörande, nedbrytande och ruinerande i människans liv. Men Gud söker oss för att återskapa och återställa skapelsens tanke och det gör han genom Jesus Kristus sin enfödde son.

Därför är tron på Jesus Kristus för mig det som är viktigt och unikt, det som erbjuds människor att tro på. Jesus säger i Johannesevangeliets tredje kapitel och i den välkända 16:e versen: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.
Låt oss sträcka ut våra troshänder och ta emot himlens stora gåva till oss.

Låt oss börja med att som Ignatius av Loyola prisa Gud och tacka för Kristus! Låt oss lovprisa Gud för frälsning och helig Ande. Låt oss vända oss mot himlen och bort från det jordiska och oss själva. Jesus skall vara med oss alla dagar till tidens slut!Vittnesbördet om Herren Jesus Kristus är det viktigaste vi kan gå ut med till människor som lever utan honom!

Text: Rolf Roos, kommendör
© Foto: ” I vår Herres hage” – Stefan Örtenblad

Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, Juli 2012

Lärjungarna blir sändebud

Jesus sade till dem igen: Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er. Joh. 20:21

Juni är examenstid och syrenernas väldoft kantar dessa veckor.
För de yngre eleverna är skolavslutningen en höjdpunkt som man ser fram emot. Nu väntar sommarlovet och frihet från läxor och att passa tider. För de äldre skoleleverna är det kanske tid för avslutningen på nian eller senare studentexamen. Många yrkesutbildningar avslutas också vid denna tid. För personer som blivit något äldre kommer efter ett antal år istället klassträffar och jubileum av olika valörer, som berättar att livets år har runnit vidare ganska snabbt.

När Jesus skulle lämna sina lärjungar och återvända till sin himmelska tillvaro blev något att samma situation. De tolv hade kallas av Mästaren att följa honom på ett mycket nära sätt, lyssna till hans undervisning, se hur han mötte och bemötte människor i olika sammanhang. Vid några tillfällen skickade han också ut dem på egen hand för att pröva på att själva vara sändebud.

När man studerar bibeltexten i evangelierna så används ordet ”lärjungar” för de som följde Jesus. De var där för att lära, studera och bli utrustade för det som väntade. Efter denna tid används ”sändebud”. Då har de som gått utbildningen hos Jesus får en ny inriktning, utbildningen är färdig och nu ska de använda den att i sin tur. Hur detta gick kan vi läsa vidare om i Apostlagärningarna och Breven i Nya Testamentet. Men framför allt kan vi konstatera att idag finns denna Jesus undervisning spridd genom sändebuden ut i hela världen.

Idag i syrenernas doftande tid får vi uppdraget att vara sändebud. Men detta uppdrag finns också löftet om Guds frid och om den helige Andes kraft och vägledning. Jesus lovade: Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid. Joh. 14:16

Text: Ingrid Albinsson
Foto: Bo Albinsson
© Frälsningsarméns Arkiv, Juni 2012

“I svagheten blir kraften störst”

Men han svarade: “Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.
Detta var den erfarenhet, som Paulus, en efterföljare till Jesus hade upplevt då och beskrev i 2 Korintierbrevet 12:9.

På våren när ljuset kommer åter och dagarna blir längre väcks allt till liv igen. Vi talar om ”vetekornets lag” att dö för att ge nytt liv.
Vi är många som sår våra olika fröer och räknar med att de ska gro och växa upp till nya plantor. Kraften som spirar på våren i det nya livet är oerhörd. Man kan också iaktta hur binas aktiviteter börjar efter en lång och kall vinter. Då sälgen blommar, det blir varmare i luften och de första blommorna slår ut serveras nektarn i överflöd till alla humlor och bin.

Men vårens oerhörda kraft kan bli så överväldigande att människor inte orkar med. Aktivitet kan bli till krav istället och då blir det för mycket. När det känns så, får vi lita på Guds löften som är många. Det finns en omsorg i skapelsen och livgivarens plan med varje blomma och kryp och inte minst oss människor, kronan på hela skapelsen.

När Gud får styra våra liv då kan nya saker hända, det blir något nyskapande också i oss. Lukas, författaren till Apostlagärningarna, säger i kap. 1:8: Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.

Detta är vårt löfte och möjligheter idag, som medarbetare och förvaltare till den skapelse som vi är en del av. Även om vår undran är berättigad i denna tid då allt är under en så stor förändring, med teknisk utveckling och en natur som våndas i de globala perspektiven.

Text & foto: Bo Albinsson, Verksamhetsansvarig
© Frälsningsarméns Arkiv, Maj 2012

Påsken – den viktigaste högtiden

Det finns nog ingen viktigare högtid för oss kristna att högtidlighålla än det som skedde på långfredagen och påskdagen. Vi borde gå ut på gator och torg för att jubla över det Gud gjorde och gör genom Herren Jesus Kristus.

Det djupaste och största ändamålet med Guds sons människoblivande var att han genom sin död skulle ge försoning för människornas synd. Heb 10:5-10*
Hans kropp var en beredd kropp, en helig kropp, en obefläckad kropp, en kropp utan synd. Denna heliga, rena kropp bar han genom evig Ande fram som ett frivilligt offer åt Gud. Här blir han Guds felfria Lamm och utgjuter sitt dyrbara blod för att återlösa oss.
Han som var utan synd blev gjord till synd för vår skuld. Det finns inget som kan vara djupare än Jesu död på korset. Det kan inte finnas något underbarare än korsets hemlighet. 2 Kor 5:21*

Dit måste vi gå, gång på gång, för att alltid lära oss något nytt.
För att Jesus skulle kunna fortsätta det verk som han lagt grunden till på Golgata så måste en upphöjelse ske, en upphöjelse från död, grav och förnedring. Denna upphöjelse börjar vid uppståndelsen, då Gud uppväckte honom från de döda. Apg. 2:24*
Det var Guds mäktiga kraft som uppväckte honom från döden. Gud inte bara uppväckte honom utan gav honom också härlighet och därför har vi fått både tro och hopp till Gud. 1 Petr 1:21*
Det blev snart klart för de rädda och hårt prövade lärjungarna att Jesus verkligen var uppstånden. De hade glömt hans tal om detta för dem var allt slut när Jesus lades i graven. Genom uppståndelsen blev det bevisat att han var Guds son i kraft. Rom 1:4*
Genom uppståndelsen godkände Gud, satte Gud sitt insegel på Jesu fullbordade verk. Uppståndelsen var Guds mäktiga: ”Amen” till sonens utrop på korset: ”Det är fullbordat!”. 
När vi läser Apostlagärningarna förstår vi att Jesus fortsatte att verka tillsammans med lärjungarna. Så är det även för oss i dag. Jag hoppas att det är din erfarenhet. Genom den helige Ande får vi leva i uppståndelsen kraft och möjligheter!

Text: Rolf Roos, kommendör
Copyright foto: Stefan Örtenblad
 

© Frälsningsarméns Arkiv, Mars/April 2012

* Bibeltexterna:
Heb 10:5-10 Därför säger Kristus när han inträder i världen: Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du danat åt mig. Brännoffer och syndoffer gladde dig inte. Då sade jag: Se, här är jag. Som det står skrivet om mig i bokrullen har jag kommit, Gud, för att göra din vilja. Först säger han: Offer och gåvor och brännoffer och syndoffer begärde du inte, och de gladde dig inte, och detta fast de frambärs enligt lagen. Sedan säger han: Se, jag har kommit för att göra din vilja. Så upphäver han det första för att låta det andra gälla. Efter denna Guds vilja har vi helgats genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.

2 Kor 5:21 Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.
Apg 2:24 Men Gud löste honom ur dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det inte var möjligt att döden skulle få behålla honom i sitt grepp.
1 Pet 1:21 Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och förhärligat honom, så att ni i er tro också kan hoppas på Gud. 
Rom 1:4 och genom sin andes helighet blev insatt som Guds son i makt och välde vid sin uppståndelse från de döda: Jesus Kristus, vår herre.

Låt rättvisan regra

Världsböndagen är en världsvid, ekumenisk solidaritetsrörelse för och med kvinnor.  Den firas alltid första fredagen i mars – i år den 2 mars – på cirka 400 orter i Sverige och i mer än 170 länder utöver vår värld. 2012 är det kvinnorna i Malaysia som står bakom böndagsprogrammet med temat ”Låt rättvisan segra”. Malaysia är ett land som präglas av religiös och etnisk mångfald och kvinnorna där vill att vi ska be tillsammans med dem för en rättvis samhällsordning.

Som exempel och inspiration presenterars en malaysisk kvinna, Irene Fernandez. Hon har engagerat sig starkt för Malaysias förtryckta gästarbetare med samma uthållighet som den envisa änkan i Jesu liknelse om den orättfärdige domaren i Lukas 18:1-8:
”Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp: “I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. I samma stad fanns en änka, och hon kom gång på gång till honom och sade: ‘Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till.’ Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: ‘Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor, men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.'” Och Herren sade: “Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?”
Jesus manar att hålla ut, alltid be och inte ge upp. Detta gäller även för oss och det uppdrag som vi har fått. Svaret på bönen kan dröja, det kan ta tid innan förhållanden förändras, men Bibelordet vill hjälpa oss att hålla ut.

I Världsböndagens uppdrag ingår också att samla in pengar till att ge unga kvinnor utbildningsstipendier. År 2011 fördelade den svenska böndagskommittén drygt 351 000 kronor i stipendier till 122 kvinnor i 21 länder. Totalt har mer än 3 000 kvinnor i Afrika, Asien, Mellanöstern och Sydamerika fått hjälp till yrkesutbildning och yrkesrelaterade studier sedan stipendieverksamheten startade för drygt 50 år sedan.
Om Du vill läsa mera om världsböndagen gå in på hemsidan för Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd/Världsböndagen www.sek-vbd.se

Text: Ingrid Albinsson
© Frälsningsarméns Arkiv, Mars 2012

”Kvar i mig” Joh. 15:1-10

Vid hembesök eller sjukbesök har jag ofta förberett mig innan med ett bibelord att kunna läsa. Jag kanske ändå frågar om det är något särskilt som önskas, men det blir ofta det som jag förberett.
Annorlunda blev det den 1 juni 2007 då jag vid besöket hos Karl-Ivar Harnell frågade och han säger: ”Läs Joh. 15:1-10” och tillade kommentaren lägg märke till hur många gånger ”bli kvar i mig” omnämns! (se hela Bibeltexten nedan)Evangeliitjänst fanns i Göteborg och Karl-Ivar Harnell mötte jag där på tidigt 1980-tal, då våra order som kårledare blivit just till denna stad.
Den lilla affären på Kungsgatan kunde inte betjäna många kunder åt gången eftersom den mesta ytan upptogs av vykortställ. Men då började en lång vänskap som varade ända till denna dag, som var den sista gången vi möttes. Karl-Ivar fick en tid därefter träda fram för sin Herre och Mästare.
Som ung evangelist, tillsammans med många andra på 1940-talet, blev det ingen kallelse som pastor till någon församling, det var stor konkurens om platserna. Karl-Ivar blev istället representant för Husqvarna och började sälja symaskiner. Parallellt började han trycka och sälja vykort men också bibelspråkstavlor. Det gick sakta i början, men då till julen 1981 var glädjen stor när Evangeliitjänst det året sålt över 1 million julkort med bibliska motiv och julens texter från bibeln. Tryckningarna gjordes främst i Spanien, men även Kina i början av 2000-talet av bibelspråkstavlor. 

Livet förändrades när den kreative Karl-Ivar fick en stroke och synen försvann. Men han hade ett gott minne och det hans mamma lärt honom memorera fanns kvar.
Denna dag i juni 2007 fick jag en predikan, som jag fortfarande kommer ihåg, och även många av alla samtalen vi hade under de 25 år jag lärde känna denne brinnande pingstvän. Men han var en sann ekumen som ville stödja all kristen evangelisation i Sverige och i missionsländer. Under de sista åren var det Svenska Kyrkans församlingar, som var hans största kunder.

Fortfarande klingar hans dalsländska dialekt: ”Bli kvar i mig” Jesusorden i Joh. 15, som en hälsning till oss idag som vill föra evangeliet vidare.

Text: Bo Albinsson, Verksamhetsansvarig
Foto: Vykort Evangeliitjänst

© Februari 2012, Frälsningsarméns Arkiv

Joh 15:1-10
Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. [2] Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt. [3] Ni är redan ansade genom ordet som jag har förkunnat för er. [4] Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig.
[5] Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. [6] Den som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas ihop och läggs på elden och bränns upp. [7] Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. [8] Min fader förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar. [9] Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. [10] Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek.
(ur Bibel 2000)

Jesus – alltid aktuell 4

Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet. /Hebreerbrevet 13:8

När vi bodde i Finland och var ledare för arbetet där och i Estland, så mötte jag en intressant minister i regeringen, Claes Andersson.
Han är finlandssvensk författare och jazzmusiker. Vid den här tiden gav han ut sin tjugonde diktsamling ”Det är kallt, det brinner”. Den sista dikten ”Nu skingras vännerna för världens vindar” handlar om döden och man får del av hur en ateist kan tänka:
”Kanske ses vi aldrig mer, vilket känns som en brist också för en ateist.
Det fantastiska vore att trots allt kunna mötas någonstans.
Kanske i en annorlunda existens och i en ny gestalt.
Men jag är rädd att allt bara tar slut och att
vi drivs ur alla drömmar ut.”

I en sådan situation är verkligen Jesus aktuell. För att vi skulle slippa drivas ut ur några drömmar gav Gud sin son Jesus Kristus som julgåva åt oss. För att slippa bristen av att inte ses igen lät Herren sin son Jesus Kristus uppstå på tredje dagen på påskdagen. Gud ville genom Jesus förvandla hela denna jord till Guds rike.

Aldrig har någon utfört de storverk som Jesus Kristus utförde när han vandrade omkring i stillhet och anspråkslöshet här bland människorna. Han stillade stormen, han helbrägdagjorde människor, han kallade lärjungar, han mötte besatta människor som var fångade av onda makter och sa några ord till dem: ”Tig och far ut!”. Så stod de där befriade från allt.

I Hebreerbrevet läser vi att Jesus är den samme i dag som han varit i alla tider. Fortfarande kommer han med läkedom och tröst, förvandling och nytt liv för den som öppnar sitt hjärta för honom och tror.

Gott Nytt År i Herren Jesus Kristus! Han är aktuell även 2012.

Text: Rolf Roos, kommendör
Copyright foto: Stefan Örtenblad

© Frälsningsarméns Arkiv, Januari 2012