”Soluppgång från höjden!”

I Sakarias lovsång, Luk 1:68 -79, SO_Soluppgång läser vi om en soluppgång från höjden och det är Jesus Kristus Guds son. Det står att den soluppgången är för ”dem som är i mörkret”. Adventstiden och julen påminner oss om denna soluppgång.

Mellan Gamla testamentet och Nya testamentet, Malaki och Matteusevangeliet är det 400 år. Den tidsepoken bryts av denna soluppgång från höjden. Vårt novembermörker bryts av adventsljusens lågor och värme. Det påminner oss om denna Guds soluppgång från höjden.

När det verkade som om Gud var tyst, korruptionen härjade, de sociala orättvisorna verkliga, landet ockuperat och härskarna använde sig av maktmissbruk, då kommer denna soluppgång från höjden, i Betlehem, barnet, sonen. Ja, det var som en ny tid började gry, mörkret och kylan fick ge vika och livet kan bli som en sommardag. Ensamheten kan försvinna för han är vid vår sida i glädje och sorg och det ger trygghet och frid.

Jo, världen blev fylld av en himmelsk lovsång. Jesus tog all synd och ger oss förlåtelse. Framtiden är i Jesu händer. Solen kommer aldrig att gå ner igen för den som lever i soluppgången från höjden. Soluppgången har sin början i och sitt ursprung i kärleken, Guds kärlek, Den kärlek som Paulus lovprisar i 1 Kor 13, den han kallar en väg, som är överlägsen alla andra vägar.

Stridsropets Julnummer 1945 baksidanGenom denna soluppgång från höjden kan vi bli delaktiga av kärleken, ja, vi har fått gåvan och förmågan att kunna älska och älskas. Paulus säger att kärleken är störst och det uppenbarar julnattens eviga gåva för oss. Denna kärlekens soluppgång från höjden handlar inte om något mindre än att förvandla denna jord och tillvaro till ett Guds rike. Detta kommer att ske när Jesus kommer en andra gång som en soluppgång från höjden.

Att julen och andra högtider med kristna sanningar har profanerats och kommersialiserats är ett utslag av att man inte tagit till sig denna soluppgång från höjden, som är adventstidens och julens budskap. Den kultur som blundar för den soluppgången saknar djup och förankring och hamnar därför i en mörk återvändsgränd där till och med festen börjar smaka illa.

Därför ber jag i mitt hjärta att den här adventstiden och julen skall få bli en soluppgång i ditt hjärta, i människors hjärtan, i vårt land och vår värld. Tänk på ”soluppgången från höjden” när du ser alla ljusen!

Text: Rolf Roos, kommendör
Copyright foto: Stefan Örtenblad & Stridsropets Julnummer 1945
© Frälsningsarméns Arkiv, December 2013

Vad är en vision?

Vad är en vision? Ett modeord idag. Kanske något som en konsult hittat på att vi skall ha? Eller? Svenska Akademins Ordlista beskriver ordet ”vision” med två synonymer: Drömsyn och profetia. Wikipedia förklarar ”vision” som ”ett framtida stadium man vill uppnå.” Men just ”drömsyn” är en bra definition. Visionen är det vi drömmer om idag som vi vill ska bli verklighet i framtiden. En vision är en titt in i framtiden. Eller, en bild tagen från serietidningarnas värld: Moroten som hänger framför ögonen på åsnan för att den skall gå framåt. Moroten – det är åsnans vision!

I Bibeln hittar vi mängder med visioner. En del är stora, en del är små. Så låt oss se ett par välkända exempel: I Andra Mosebokens 14:e kapitel finns berättelsen om hur Mose ledde sitt folk ut ur slaveriets Egypten till det land han blivit lovad av Gud. 2 Mos 14:13 Mose svarade: “Var inte rädda! Stanna här; i dag skall ni bli vittnen till den seger som Herren vinner åt er. … Herren skall strida för er”. Det tog 40 år av vandring genom öknen. Vad gjorde att Mose orkade? Han hade en vision! En vision om ett folk fritt från slaveri som skulle få leva väl i det förlovade landet!

Eller i Apostlagärningarna där vi kan följa Paulus äventyr i princip hela den då kända världen. Vad fick honom att stå ut med att lida skeppsbrott, sitta i fängelse och slutligen troligen bli martyr? Han hade en vision! Han tog Jesu uppmaning ”gör alla folk till lärjungar” på allvar och den visionen drev honom genom allt.Frälsningsarmén i Sverige 100år_Broschyr1982

Men folk med visioner fanns inte bara i Bibelns tid. Frälsningsarmén är ett lysande exempel på en rörelse som är född i en vision. Catherine Booth, medgrundare av Frälsningsarmén, uttryckte visionen och profetian 1880: ”Det har utgått ett påbud att alla världens kungadömen skall bli vår Herres och Guds kungadömen, och att han, vilket han har rätt till, skall regera från floden till världens ände. Vi skall segra. Det är bara en fråga om tid. Jag tror att denna rörelse skall infria den stora slutgiltiga segern för vår Herre Jesus Kristus.” Visionen var alltså att vinna striden mot synd och död!

En annan med vision var Fält-Kapten W.W. Winchell i Chicago, USA. 1894 skrev han en artikel där han tänkte sig att han levde 100 år senare 1994 och såg tillbaka. Så här skriver han om utvecklingen efter 1894: “Fängelser och häkten tömdes och föll ihop som ruiner i takt med att tiden gick. Barer och pubar stängdes eftersom det inte fanns några kunder. De rika i världen gick med i Hjälptruppen. Många invigdes till soldater och bar uniform… En del kungar blev omvända och bar skärmmössa med rött band instället för krona, och drottningar och grevinnor bar bonnettar. Många ur aristokratin såg välsignelsen i självförnekelse, försakade allt och gav tacket för välståndet, den sociala och andliga framgången till Frälsningsarmén. … Krig blev någonting från förr. Den törnekrönta spjutstuckna ’Judarnas Konung’ blev steg för steg hela världens monark.”

Och så fortsatte han: “Herren var med sin Arme, som han lovat (Joel 2:11). År 1900 fanns det i Frälsningsarmén 20 000 fältofficerare, 1925 fanns det 2 miljoner när varje stad och by i hela världen hade en kår. Hela städer hade blivit omvända. Vid den här tiden hade alla andra ämnen, som tidningarna tog upp, sjunkit ner till obetydlighet. 1950 var världen i stort sett erövrad och djävulen så nedslagen att han gav upp striden.” 

Det var att ha en vision! Men uppfylldes den? Nej, inte än. Men varför? Det handlar om huruvida vi tror det är möjligt eller inte. Tror vi det finns en möjlighet att världen kan bli besegrad så att jorden blir ett paradis igen? Att hela världen blir vunnen för Gud och att kungar och drottningar blir frälsningssoldater? Det är där det börjar, tror vi inte att det är möjligt hjälper inga visioner. Catherine och William Booth var övertygade och de fick uppleva en väckelse som inte setts sedan Apostlarnas dagar. Fält-kapten Winchell trodde det. Och Hanna Ouchterlony, som startade Frälsningsarmén här i Sverige, trodde det. Mest av allt tror Gud det och önskar desperat att du skall återfå tron på att det han har befallt oss att göra, också är möjligt. Amen.

Text: Erik Johansson För att läsa hela artikeln, som citeras klicka på länken http://www.armybarmy.com/JAC/article2-85.html

Copyright & Bild: Frälsningsarméns Arkiv, November 2013

 

Att bli rik och bära rik SO Morgondimma
frukt

Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. Joh. 15:5

Jesus använder ordet rik dels som här i betydelsen ”extra mycket”, men många gånger också i betydelsen att ha mycket pengar. Idag kanske vi inte så ofta talar om människor som rika. Vi använder andra synonymer som förmögna, har det gott ställt, har god ekonomi eller att någon ”har mycket pengar”.

Man inser när man läser evangelierna att Jesus var väl medveten om att människorna levde under olika villkor. Det fanns då, precis som nu, de som har så gott om pengar att de hade råd med fina hus, god inredning, tjänstefolk, lyx och god mat. Men det fanns också de som var mycket fattiga inte ägde något. Det intressanta är att Jesus ofta använde de fattiga som föredömen, att de trots sin brist på pengar ägde andra värden, som var så mycket större.

I vår tid mäts människovärde ofta i ekonomiska termer. De som har det gott ställt och kan visa upp sig i fina kläder, blir sedda av media och omtalade. Den fattiga kvinnan, änkan i Nya Testamentet lovordades av Jesus, därför att hon trots sin brist på pengar gav sin lilla slant i templets offerkista.

I Bibelordet i Joh. 15:5 talas om att bära rik frukt. Just nu finns det träd som dignar av frukt. Det tycker vi om, vi vill gärna plocka och använda frukten. Men trädet det står kvar och vi hoppas att det ska bära mycket frukt också nästa år och nästa. Som lärjungar till Jesus ska vi vara som fruktträdet. Vi ska genom näringen, som vi får av ”stammen” Jesus, föra den vidare ut så att det blir frukt, t.o.m. rik frukt, alltså mycket frukt. Men med utgångspunkt från bibelordet så kan vi inte det själva utan Jesus.

Precis som en oktoberdag då solen börjar stå lågt, men strålarna ändå kan tränga igenom morgondimman, så vill detta bibelord tränga igenom och påminna oss om hur beroende vi är av att leva i Jesu närhet.

Text: Ingrid Albinsson
Copyright foto: Stefan Örtenblad
© Frälsningsarméns Arkiv, Oktober 2013

Det är styrka i att be tillsammans

Det är två sanningar som vi måste erövra på nytt, det är helgelseförkunnelsen och tron på att Gud gett oss bönen som ett stridsvapen. När Frälsningsarmén fått nåden att uppleva hur Guds rike tillkommit genom arbetet, så har dessa sanningar varit levande bland soldaterna. Det berättar gamla Stridsrop om bl.a.

I Apostlagärningarna kan vi läsa om hur avgörande skeenden i Guds rike följde slag i slag. Jesus hade dött på Golgata och uppstått i härlighet på tredje dagen. Han hade talat med lärjungarna om Hjälparen, den helige Ande, som Fadern lovat sända (Apg. 1). Vi vet att löftet infriades på den första pingsten.SO_Bön

Från allra första början hittade de första kristna bönerytmen. Gemensamt sökte de Gud för att finna utvägar i brydsamma och svåra situationer. Svensk kristenhet lever i en brydsam situation. Men framför allt hängav man sig åt bönen för man hade en djup övertygelse om att bönen var en utslagsgivande kraft och hjälp i deras arbete. En annan faktor var Guds ord: ”Då kan vi själva ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst” (Apg 6:4). Väldigt mycket hände genom de kristna som svar på deras gemensamma bön och mycket hände med dem själva. Apg. 4 är ett starkt vittnesbörd om det.

Som tonåring på 1950-talet upplevde jag det här på min hemkår då Herren svarade på våra böner som bads då vi halva bönenätter.

På Apostlagärningarnas tid var bönemötena de stora mötena. Då hade bönen en stark ställning som den haft i alla väckelser genom kristendomens historia fram till våra dagar. Bristen på bönesvarens erfarenheter gör bönemötena till de små mötena. Det är i böneumgänget tillsammans inför Gud som vi ser Guds handlingsmönster med kåren. Det är då vi befrias till att tro på en framtid för oss själva och evangeliet.

Ur Bibeln vill jag ge dig och er tillsammans fyra böneämnen: 1) 1 Tim 2:4 Gud vill att alla människor skall bli frälsta 2) Joh. 6:40 Gud vill att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv 3) 1 Thess 4:3 Gud vill att alla hans troende skall förkovras i helgelse 4) Matt 18:14 Gud vill inte att någon av hans små skall gå förlorad

Gud välsigne ditt och vårt bönearbete!

Text: Rolf Roos, kommendör
Copyright original foto: Stefan Örtenblad
© Frälsningsarméns Arkiv, September 2013

Säg det med blommor!

I poesi och sånger används ofta blommor eller växter, som metaforer för något man önskar att läsaren eller lyssnaren ska förstå. Blomsterspråker förtydligar och ger ytterligare en dimension. Gula blommor lyser som solen, gläder och värmer oss från vårens första kämpande tussilago i dikesrenen till sensommarens praktfulla solrosor. Röda rosor har genom tiderna stått för kärleken och många brudbuketter har innehållit röda rosor. Vita liljor talar om renhet och många väljer vitt som livets sista hälsning till någon kär vän eller släkting.

BA_SolrosorBibeln använder ibland också växter och blommor, som språk för att uttrycka vad Gud vill säga oss. Profeten Hosea levde på 700-talet f.Kr. Han varnade folket för att deras ogudaktighet kommer att leda till undergång, men han predikade också om Guds kärlek och förlåtelse och använde då blommor och växter för att göra språket tydligare. I Hosea 14:5-9 säger Herren: Jag skall bli som dagg för Israel, och han skall blomstra som en lilja, slå rot som en poppel och skjuta nya skott. Hans prakt skall vara som olivträdets, hans doft som Libanons. De skall åter få bo i hans skugga, de skall frodas som en trädgård och blomstra som en vinstock… Jag är den som ger svar och vakar över honom. Jag är som en grönskande cypress. Från mig får du din frukt. Den som är vis skall förstå detta den som är förståndig inser det. Herrens vägar är de rätta…

Guds folk ska blomma som liljor och slå rot som en poppel. Har du känt hur ljuvligt en poppel doftar? I sitt avskedstal till lärjungarna använder Jesus också en bild från växtriket. Han talar om vinträdet och grenarna, den som vill följa Jesus måste vara som en gren i vinträdet. Joh. 15:5 Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra.

Den människa som lever i och av Guds nåd och kraft speglar en ”skönhet” och ger en ”doft” som kan ses och kännas av hennes medmänniskor. ”Säg det med blommor!” – Visa Guds härlighet i din omgivning!

Text: Ingrid Albinsson
©Foto: Bo Albinsson
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv Augusti 2013

Det kom en sommarvind från himlen

När man firar midsommar och upplever högsommarväder som nu är det svårt att tänka sig vintertid igen. Då är allting fruset och kallt och snön breder ut sig. Naturen är svept i vinterns döda period utan färg och värme. Ett människohjärta kan uppleva vintertid, allt är fruset och kallt. Så var det i världen innan sommarvinden från himlen kom – Jesus Kristus.SO Naturbild

När man ser hur sommaren förlöser naturen ur vinterns grepp så går mina tankar till Höga Visan 2:11: “Stå upp min älskade, du min sköna och kom hit ut. Ty se vintern är förbi.” Så talar den himmelske brudgummen, Jesus Kristus, till sin utvalda brud, till dig och mig för att vi skall stå upp och lämna den vintertiden och gå honom till mötes. Det är sommarvindens hälsning!

Sommarvinden från himlen talar om kärlek, Joh. 3:16. Den talar om att Gud är min frälsning och att han blev mig till frälsning och att jag får ösa med fröjd ur frälsningens källor, Jes. 12 (1917 övers).

Sommarvinden berättar att ur kärleken skapades allt, kärleken är alltings början och i kärleken kan allting nå sin höjdpunkt. Utan Guds kärlek slår ingen knopp ut, ingen bäck sjunger, ingen fågel lyfter mot himlen, ingen skog susar, ingen våg rör sig – nej, allt beror på Guds kärlek.

Sommarvinden berättar att ur denna kärlek föddes försoningen, pånyttfödelsen, restes korset, så livet och det andliga överflödet blev ett faktum. Jo, när du blir omsluten av de varma vindarna, så säger de att Gud blev vår frälsning när Herren Jesus Kristus kom hit till jorden för att som ett offerlamm ge sitt liv och uppenbara Guds kärleksplan.

Sommarvinden omsluter mig och viskar till mig nu kan du ösa med fröjd ur frälsningens källor! Ingenting hejdar Paulus lovsång. Han ser genom Guds nåd genom alla vidrigheter att hela jorden är full av Guds härlighet. Därför kan han vara glad mitt i lidandet och välsigna och lovsjunga där andra förbannar.

Jesus lovsjöng innan han gick ut till Olivberget och Getsemane. Han frambar lovets offer som en introduktion till sitt stora livsoffer. Det han sjöng kan du läsa i Ps 113-118.

Genom lovsången förnyas vårt hopp, våra motiv och vi sjunger i nya klanger. Vår blick är inte bara vänd bakåt eller uppåt, utan också framåt mot den dag då Kristus radikalt skall göra allting nytt och även lovsången skall klinga som en ny sång (Upp 14:3). Den bibliska lovsången är ett mäktigt vittnesbörd om djup och äkta upplevelse.

Låt dig fångas av denna sommarvind från himlen! Nu i dag!

Text: Rolf Roos, kommendör
© Foton: Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv Juli 2013

Jag är en främling i ditt land, dölj inte dina bud för mig. Ps 119:19

Främlingen behandlades med stor respekt i Gamla Testamentet och den hemlöse bjöds på det han för dagen behövde och husrum för natten.Slumsyster med barn på väg till Rådmansö barnkoloni 1914

Den långa traditionen från 1890-talet med Frälsningsarméns slumsystrar att hjälpa till i hemmen och med barnen utökades och blev barnhem och barnkolonier.

Manliga sociala arbetet riktade sig till arbetslösa och bostadslösa män, men också de med missbruk.

För drygt tjugo år sedan hände något att de som var utanför och behövde hjälp hade ”ett pris”, en kostnad för kommunen och samhället. Manliga sociala arbetet Vedgård GöteborgMänniskor räknades bara i pengar, tidigare var alla värdefulla som unika människor som kunde vinnas för Gud i Frälsningsarmén.

Idag har EUs gränser öppnats och det har blivit lättare att flyttas från land till land, men det är svårt att få plats om man inte kan köpa sig husrum och arbetskraften inte behövs. Frälsningsarmén har haft och har ett socialt ansvar parallellt med den evangeliska förkunnelsen. Flyktingproblemet är något som engagerat Frälsningsarmén tidigare och i många länder. Redan på 1980-talet visades en film “Uprooted” där dåvarande världschefen, general Arnold Brown vädjade till världens alla salvationister att engagera sig för de då flera miljoner människor som var på flykt i och utanför sina hemländer.

Vi vill säkert göra det vi kan för människor som kommer från EU, men samhällets resurser räcker inte till blir svaret. Vem sätter “ribban” idag? Är det ekonomin, personella resurser eller vår bekvämlighet till slut? Vi måste också vara självkritiska, vilken standard ger vi de hjälpsökande idag. Faran är när det ger ”PR-poäng”, som gör att vi blir blinda då vi ger hjälp och det blir fel för den verkliga nöden och den utslagne. Nya Testaments stora utmaning står att läsa i Matt 25:31 ff. ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig” (Matt 25:35). Är detta fortfarande drivkraften för oss?

Text: Bo Albinsson, verksamhetsansvarig
Foton: Slumsyster med barn på väg till Rådmansö barnkoloni 1914 & Manliga sociala arbetet Vedgård i Göteborg
Copyright & foto: Frälsningsarméns Arkiv Juni 2013

Hur mycket mer…SO_Natur_09

Hur mycket mer skall ej vår Fader i kärlek ge förlåtelse”, är refrängen i en sång ur musikalen Hosea. Texten är skriven av John Gowans och musiken av John Larsson. Båda blev senare general, alltså världschef, i Frälsningsarmén.
Men orden kommer egentligen från en bibelvers i Luk 11:13: ”Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”
Samma vers i den engelska bibelöversättningen lyder:
“If ye then, being evil, know how to give good gifts unto your children: how much more shall your heavenly Father give the Holy Spirit to them that ask him?”
Liknande formulering fanns också i 1917: års svenska Bibel:
huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!” 

BA BlåsipporJust nu befinner vi oss i den fantastiska månaden maj. Om vi går ut bara en liten promenad befinner vi oss mitt i ett sjudande liv av fågelsång, träd och buskar vars knoppar blivit gröna och snart kommer att brista. Vårblommorna, såväl planterade som vilda, är så medryckande vackra vare sig man ser en färgad matta eller går närmare och blir betagen av nyanserna i mikroformatet. ”Hur mycket mer” upplever vi just nu!
Men det som sångtexten och bibelordet vill påminna om är något ännu mycket mer. Hur mycket vi än kan vara för varandra, som nära släktingar eller vänner, så säger Jesus att Gud vill ge oss mer. Gud ger oss omsorg i det vardagliga livet, men det som är ännu mycket mer är förlåtelsen och den Heliga Anden.
Nu under maj månad infaller Pingsthelgen. För den kristna kyrkan betyder Pingsten något oerhört stort, så mycket mer för de första lärjungarna. De hade av Jesus före himmelsfärden, då han lämnade dem i synlig gestalt, blivit lovade att om de stannade kvar i Jerusalem och väntade skulle de få kraft. Det löftet blev uppfyllt tio dagar senare på Pingstdagen.
Hur mycket merskall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”.Jesus visste före Pingstdagen att det skulle ske. Också idag behöver Hans lärjungar den Heliga Anden som Hjälparen, Vägledaren och Kraftgivaren.

Text: Ingrid Albinsson
©Foto: Stefan Örtenblad & Bo Albinsson
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv Maj 2013

Jesus är uppstånden!

Påskhögtiden lyfter fram den sanning, som Jesus inleder med sitt avskedssamtal, Joh. 14:1-6.Stridsropet_Påsknummer_1901
Det finns bara en väg in i Guds fadershjärta: Jesusvägen! Jesus kom för att öppna denna väg genom att ge sig själv som ett offer på Golgata och Herren uppväckte honom i uppståndelsen för att vi genom tron skulle få möta den levande.

Utgångspunkten finner vi i skapelseberättelsen i 1 Mos. Vi är skapade till evigt liv i gemenskap med Gud. Innan synden kom in i världen levde människan i en oavbruten och fullkomlig gemenskap med Gud. Genom synden blev allt det här brutet och upprivet. Det finns många som i egen kraft försöker återupprätta den brutna gemenskapen med Gud. Lyssna till Jesus: ”Jag är vägen… ingen kommer till Gud utom genom mig.” Det finns inget annat Jesusord som så river sönder allt vi vill göra i egen kraft. Jesus säger: ”Jag är vägen”. Han, som är både Gud och människa, blev på Golgata mötesplatsen mellan Gud och människor. Han trädde fullständigt i den fallna människans ställe på korset. Han tog frivilligt på sig all vår synd och uselhet, ja, hela världens synder. Gud kastade alla våra synder på honom. Hela straffet utkrävdes av honom. Under de tre timmarnas mörker på Golgata led Jesus de förtappades alla evighetskval. Men när straffet var utmätt så var skulden betald! Halleluja!

Genom honom, skriver aposteln Paulus, kan alla nalkas Fadern, ett fullt öppet tillträde till Guds famn, Ef. 2:18. Vi har kommit nära genom Kristi blod, v 13. Han är vår fred han som rivit skiljemuren, fiendskapen, v 14. Så kan vi tack vare Jesu blod frimodigt gå in i helgedomen, Hebr. 10:19. För den som kommit till Gud genom Jesus vill han dagligen bevara i sin famn genom bönen. Det betyder att vi varje dag får komma genom Jesus, ständigt komma på nytt och genom Jesus be om och ta emot ny förlåtelse, ny rening, ny nåd, ny frimodighet, ny kraft och allt vi behöver för att varje dag förhärliga vår Frälsare. Men glöm aldrig, du som i Jesus funnit vägen öppen in i Guds famn, glöm aldrig, att bara Jesus också i fortsättning är vägen, att bara Jesus dagligen är vägen för dig in i Guds famn. Genom uppståndelsen sätter Gud själv sitt mäktiga insegel på att det är Jesus och bara Jesus som är vägen rakt in i Guds fadershjärta.

Dagligen får vi hälsa varandra med lovorden: Jesus är uppstånden! Jesus lever! Allt är fullbordat! Gud välsigne din påskhögtid!

Text: Rolf Roos, kommendör
Bild: Stridsropets Påsknummer 1901
© Frälsningsarméns Arkiv, Påsken 2013

”Jag var främling och ni tog emot mig”Världsböndagens program 2013

Den 1 mars firas Världsböndagen 2013 med detta tema.  Första fredagen i mars är alltid den dag då kvinnor samlas runt hela världen, från solens uppgång till dess nedgång i bön och reflektioner kring ett för året givet tema. Världsböndagen handlar om att lära känna, be och handla. Årets program är sammanställt av kvinnor i Frankrike med utgångspunkt från två bibeltexter: Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren, er Gud. (3 Mos 19:34) och Jesusorden: ”Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” Hela texten finns i Matteus 25:31-40. Det är bibeltexter som utmanar till engagemang och respekt för alla människor även de med utländskt ursprung, som söker ett nytt hem i vår närhet.

I programmet finns också flera berättelser från kvinnor i Frankrike. Här återges tre: Jag heter Irina och jag kommer från Ukraina. Jag svarade på en annons om arbete i Frankrike eftersom jag önskad mig ett bättre liv. Men när jag kom fann jag en helt annan verklighet. Mina identitetshandlingar togs ifrån mig. Jag förstod att mina egna landsmän hade lurat mig. Jag satt fast i en prostitutionshärva.

Jag heter Joyce och jag är fransyska. Jag är född i Frankrike och växte upp här. Mina föräldrar hade flytt från Konga. Idag kan jag inte få jobb trots mina franska betyg. Mitt namn och mitt utseende avslöjar mitt främmande påbrå.

Jag heter Marie-Léone. Jag bodde i Rwanda fram till folkmordet mellan hutuer och tutsier. Min far, min bror, min farbror och faster dödades och några av dem blev inte ens begravda. När jag flydde från krigets fasor i mitt land blev jag väl mottagen i Frankrike. Traumatiserad av så mycket lidande och skräck fann jag systrar i Kristus som tröstade, hjälpte och vägledde mig. Jag fick politisk asyl och kunde börja studera. Nu har jag arbete och jag är lyckligt gift med en snäll och pålitlig fransman. Jag prisar Gud för att han ledde mig till kristna systrar och bröder som öppnade sina hem och sina hjärtan för mig i Hans namn. Gud vare lov och pris!

Programmet slutar med några utmaningar: Låt vårt sätt att se varandra hjälpa andra att leva! Låt våra leenden vara varma! Låt våra ord hjälpa till att främja livet! Låt vår närvaro bli ett stöd! Jesus säger: ”Vad ni gjort för en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig.

I Världsböndagens uppdrag ingår också praktisk handling och den särskilda kollekt som samlas in den dagen går till stipendier till unga kvinnors utbildning i Tredje världen. År 2012 fördelade den svenska Världsböndagskommittén individuella stipendier till 101 kvinnor i 22 länder i samarbete med olika kristna kyrkor och organisationer.

Läs gärna mera om Världsböndagen på Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds hemsida http://www.sek-vbd.se/varldsbondag_program.asp

Text: Ingrid Albinsson
Bild: Framsidan på Världsböndagsprogrammet 2013
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv, Mars 2013

Fyra hörnpelare: Första – undervisning

I Apostlagärningarna 2:42 står: ”Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördeshjälpen, i brödbrytandet och bönerna”. I 1917-års Bibelöversättning står att de höll fast vid i stället för deltog. Grundtexten berättar något mycket mer nämligen om ett ihärdigt fasthållande vid dessa fyra viktiga delar i en församlings liv. Man kan kalla dessa för församlingens hörnpelare.
BibelstudiumDen första hörnpelaren är undervisning och det är oerhört viktigt att ihärdigt hålla fast vid undervisningen av Guds ord. Det är en del av Guds sätt att få oss att växa och hjälpa församlingen att
fokusera på rätt saker. Låt mig ta dig till ett Paulusord som visar på vikten av undervisning av Guds ord. I 2 Tim 3:16 – 17: ”Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina
brister och rustad för alla slags goda gärningar.”

Det viktiga ordet här är till nytta därför att Ordet är inspirerat av Gud själv. Därför behåller bibelstudiesamlingen sin viktiga plats vid sidan om bönemötet. Paulus ger fyra områden då Ordet är alldeles självklart för att användas. Just när vi undervisar om grundläggande sanningar i det kristna livet därför att sanningar finns bara i Guds levande ord.

Självklart är Guds ord till nytta när vi skall lägga saker och ting till rätta i troende människors liv och karaktärer. Det betyder inget vad jag har för åsikter det gäller att utvecklas i och av Guds ord. Hur skall vi kunna vägleda människor till frälsning och fullhet i Kristus utan att använda oss av Guds ord? Det är Guds ord som fostrar till ett rättfärdigt liv säger Paulus. Detta ligger i Frälsningsarméns helgelselära.
När vi är trogna mot den här sanningen sker två saker: vi blir fria från våra brister och vi blir rustade för alla slags goda gärningar. Inget mindre än detta är Guds målsättning med frälsning och växt i hans rike.
Ännu ett ord av Paulus i 1 Kor 2:12 – 13. Vi har fått Guds ande utgjuten i vårt hjärta för att tala med ord som Anden lär oss, vi tolkar andliga ting med Andens hjälp. Därför är Guds ord viktigt i undervisningen och till nytta. Guds ords vikt betonas i Frälsningsarméns första lärosats.
Helgelsen betyder att man alltid vill bli genomlyst av Ordet i livet!

Text: Rolf Roos, kommendör
Foto: Major Gunnel Grosshög har Bibelstudium med ungdomar i Västerås 1973
© Frälsningsarméns Arkiv, Februari 2013

 

RÄKNA MED GUD

FA_Motto_1969Affischer med motto har varit ett av de kännetecken som följt Frälsningsarméns historia genom åren. Ofta första mötet på nya året Nyårsdagen var en ny affisch uppsatt, ibland inramad. Det var nationella motton men också gemensamma internationella.
Mottoaffischen 1969 fångade mig med sitt budskap ”Räkna med Gud”- ”Gud räknar med dig”.
Detta blev som mitt personliga motto och även sången:

      Spärras din väg utav hinder så väldiga
      och utav berg som där skyhöga står,
      räkna med Gud, ty han gör det omöjliga.
      Han gör vad människor icke förmår.
text:
Oscar C. Eliason  fr. eng. Daniel Hallberg

Bibelns längsta psalm är Ps 119 med 176 verser, och ett intressant innehåll som talar om:
Herrens lag, Lydnad för Herrens lag, Lycka i Herrens lag, Föresats att lyda Herrens lag, En Bön om förstånd, Förtröstan på Herrens lag, Tillit till Herrens lag, Hängivenhet för Herrens lag, Värdet av Herrens lag, Rättvisan i Herrens lag, En bön om befrielse, Tro på Herrens lag, Kärlek till Herrens lag, Ljus från Herrens lag, Trygghet i Herrens lag, Lydnad för Herrens lag, Lust att lyda Herrens lag, Rättvisan i Herrens lag, En bön om räddning, En begäran om hjälp, Hängivenhet för Herrens lag, En Bön om hjälp.
Den 119:e psalmen består av många reflektioner.SO_Sidensvans

Denna vackra vinterfågel får symbolisera årstiden, en annan del av Guds omsorg, om minsta sparv säger Jesus. Sidensvansen har naturfotograf Stefan Örtenblad mött i Spånga, när han och hunden Palle gjort en av sina dagliga vandringar. Prakten i ett av skapelsens under återspeglar sig i fågeln denna vinterdag i naturen.

Ps 119:1-8
Lycklig den vars liv är fläckfritt, den som följer Herrens lag. Lycklig den som lyder hans lagbud och helhjärtat vänder sig till honom, som aldrig gör något orätt utan lever efter hans ord. Du har gett dina befallningar, de skall följas noga. Om jag bara kunde stå fast i min strävan att hålla dina stadgar! Då behövde jag inte blygas när jag betraktar alla dina bud. Jag tackar dig av hjärtat när jag lär mig dina rättfärdiga lagar. Dina stadgar skall jag hålla. Överge mig aldrig!

Text: Bo Albinsson, verksamhetsansvarig
© Foto Sidensvans: Stefan Örtenblad
Mottoaffisch 1969 FA Arkiv
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv  Januari 2013