www.fralsningsarmen.se

27 May 2013

Kinematografen på Frälsningsarmén

Kinematograf (eller kino) är ett gammalt namn på biograf eller bio, men det var egentligen namnet på en filmprojektor.   SO_Kinematograf
Frälsningsarmén använde tidigt olika tekniska hjälpmedel för att nå ut till olika åldersgrupper. I detta sammanhang finner man också kinematografen.
Som berättas i annat sammanhang kom cykeln till användning för att nå ut (se länken
http://bootheum.se/2012/03/08/cyklar-evangelisation/ ).
SO_Algot_Kanefeldt_med_KinematografenWilliam Booth anordnade bilkampanjer 1907, han reste ut i öppen bil och predikade från den.

Ett ämne som var särskilt spännande var ulandsarbetet och för att bättre kunna berätta om missionsverksamheten användes ”laterna magica” – skioptikonapparaten. SO_Erik_Liljedahl_&_Emil_J_Book
Den ersattes sedan i första delen av 1900-talet av rörliga bilder, man använda filmen. Ett stort antal filmer från verksamheten både inom Sverige och internationellt spelades in av Frälsningsarmén. 16mm filmer på stora rullar kunde ända fram till 1980-talet lånas från Frälsningsarméns Högkvarter. Många av dessa skildrade arbetet i fjärran länder var undervisande och väckte intresse att stödja det arbetet.

SO_Kinematografen_i_FAs_tidigare_MuseumI det s.k. samaritarbetet (namnet grundade sig på liknelsen som Jesus berättade om den barmhärtige samariten som hjälpte den slagne mannen) ingick filmförevisning när samaritsekreteraren besökte kårerna. Då visades oftast svenska filmer som berättade om den sociala verksamheten för att rekrytera nya medlemmar, som regelbundet lämnade bidrag till det sociala arbetet. På bilderna här är det Erik Liljedahl, Emil J. Book och Algot Kanefeldt, som är samaritsekreterare och fotograferade med kinematografen.

I samband med ungdomsarbetets ”barnmöten” vid de på hösten och våren återkommande ungdomsveckorna användes ofta filmen som ”dragplåster” t.ex. Barnen från Frostmofjället eller passionsfilmen om Jesu lidande Konungarnas Konung. Då kunde det bli ganska lång kö utanför Frälsningsarmén och barnen fick betala 10 öre för att komma in. Detta skulle täcka kostnaderna för filmvisningen. Det är många äldre som idag kan berätta om hur intressant det var att få se film på Frälsningsarmén.

Mer att läsa om ämnet finns i böckerna De följde en fana sid 175, Korsets Färger bära del 2 sid 665 ff. och Årsringar sid 258 ff.

© Foto: Stefan Örtenblad
Copyright: Frälsningsarméns Arkiv