Idén att använda en stor gryta för att samla in pengar till behövande vid jul började i San Fransisco 1891.
En frälsningsarmékapten Joseph McFee var bekymrad över hur han skulle kunna samla in tillräckligt med pengar till alla behövande fattiga familjer inför julen. Kapen McFee kom ihåg att i Liverpool hade använts en s.k. “Simpson’s pot” – en stor gryta – för att samla in pengar till fattiga. Så föddes tanken att göra något liknande och han hängde en stor gryta på en trefot och engagerade människors givande genom devisen ”Håll grytan kokande!”.
Grytan placerades i hamnen där många människor passerade med färjorna.
Grytan väckte uppmärksamhet, insamlingen lyckades och föll så väl ut att han fortsatte med ”Julgrytan” även nästa år. Sedan spred julgrytan sig till flera andra platser runt om i USA. Numera finns julgrytan även i Japan, Korea, Chile och många Europeiska länder.
Till Sverige kom Julgrytan 1907 och redan första året kunde man bjuda 1 600 personer tack vare Julgrytan till julmiddag i Stockholm. Redan 1908 spred sig insamlingen med julgrytan till Göteborg, Malmö och Norrköping. Där användes inkomsterna till s.k. julkorgar. Varje korg innehöll då mat för helgen till fem personer. I Stockholm delades det året ut 400 korgar. Julgrytan har därefter använts vid de flesta av landets frälsningsarmékårer.
Genom åren är det många frälsningsofficerare, soldater och på senare år även andra som vill ge sin support som har ”vaktat julgrytan”. De har då upplevt glädjen människor känner att genom julgrytan få dela med sig till behövande. Många uttrycker att det är en viktig tradition eller att ”det blir inte jul om jag inte har lagt i julgrytan”.
Frälsningsarméns pionjärer i Sverige var till stor del mycket unga kvinnor som blivit gripna av budskapet om Jesus Kristus. Men de var också villiga att ge sig till nya platser och ta nya utmaningar för att möta människors behov både till kroppen och också själen.
En av dessa unga kvinnor var kapten Hildur Karlsson. Hon var den första kårledaren i Halmstad men också dömd som första kvinnliga fånge i Sverige till nio dagars fängelse i Halmstad. Bilden är från Stridsropet 1888.
Men trots motgångar och svårigheter fortsatte kapten Hildur Karlsson sitt engagemang och arbete som frälsningsofficer och kåren växte.
Många människor blev gripna av Frälsningsarméns sätt att verka och många blev frälsningssoldater.
Bland dessa unga var Elin Samuelsson som flyttat från Tingsryd och genom familjen där hon arbetade blev berörd av ett bönemöte i det hemmet.
Några år senare blev bagaren Carl Hemberg frälsningssoldat. Han bar gärna sin röda tröja under det vita bagarförklädet och ses på den större bilden tillsammans med sina bagarkollegor som också var frälsningssoldater.
Om inte de första pionjärerna, de unga kvinnorna, varit så frimodiga och uthålliga att t.o.m. gå i fångelse hade livet säkert gestaltat sig annorlunda för många som idag är engagerade i Frälsningsarmén.
Denna pionjärverksamhet i Halmstad är också grunden i det som major Ingrid Albinsson i år har nedtecknat under rubriken “Kvinnor och tro”.
Läs hela berättelsen genom klicka på länken Tre_generationer
Copyright & foto:
Stefan Örtenblad och privat,
Frälsningsarméns Arkiv
Frälsningsarméns kår i Södertälje har sedan ”William Booths Dag” i augusti förberett för det speciella arrangemang som kommer 2011. För att kunna ”reka och planera” för besök i Södertälje 2011 finns nu en “verktygslåda” Verktygslåda_Södertälje_2011Det går att klicka direkt på respektive webbadress för er planering . Ladda också ner affischen som pdf-fil.
Historiska fakta om ”William Booth och Södertälje” är sammanställda av Ulf Sundblad.
För att läsa hela artikeln klicka på länken William Booth och Södertälje, Ulf Sundblad Här är en kort introduktion:
1 juli 1890 invigdes Lägret, en jättelik anläggning för friluftsgudstjänster, ungefär där numera Sydpoolen (äventyrsbadet) ligger.
Tre ångfartyg kom från Stockholm med besökare, och Frälsningsarméns general William Booth förrättade invigningen.
Under många år därefter kom en Lägerdag att ingå Frälsningsarméns rikskongresser. Dessa tillhör de allra största samlingar som hållits inom svensk kristenhet. Under 1970-och 1980-talet besökte Billy Graham först Stockholm, sedan Göteborg och nådde nästan lika höga besökssiffror i Älvsjömässan och Scandinavium, inomhusarenor.
In till Lägret kom man genom en stor port omgiven av fästningstorn. Där inne rymdes 15000 personer förutom estraden med de musicerande och talande, som rymde 600 personer.
En Lägerdag inleddes ofta på Södertälje torg, varifrån den samlade Frälsningsarmén marscherade till hornmusik. Man ska då minnas att Södertälje var en relativt liten ort på cirka 10 000 invånare.
1894 var intresset så stort att man var tvungen att ta 5 öre i inträde för att få ordning. Tio fartyg kom från Stockholm och 10 000 personer trängdes i porten och betalade inträdesavgiften. 1895 deltog 23 fartyg i konvojen från Stockholm. Dessutom kom 4 000 personer till Södertälje med tåg eller hästskjutsar. General Booth talade inför 12 000 mötesbesökare och 102 personer sökte frälsning.
Frälsningsarméns officerare, pastorer, söker inte sina tjänster. Flyttning mellan olika kårer skedde förr ganska ofta och tiden för den stora omflyttningen var i augusti. Avskedet kallades ”farväl” och sedan hölls ”välkomst” på den nya platsen.
Här visar några bilder när major och fru Emil och Elna Henriksson har farvälmöte efter sin tid som kårledare på Tredje kåren i Stockholm.
Bilderna är ganska typiska för ett farvälmöte på den här tiden. Detta möte hölls i augusti 1950. Farvälmötena avslutades oftast med sången ”Gud dig följe tills vi möts igen”. Då sträckte man händerna mot officerarna för att välsigna deras avfärd till den nya platsen. På bilden överst leder fanjunkare Bertil Hammarberg sången och vi ser majorena Henriksson i mitten med uppsträckta händer. Till höger står den kvinnliga fanjunkaren Emma Olsson.
På nästa bild till höger är det fanjunkare Johan Kolm som framför kårens tack och leder mötesbesökarna i en varm applåd.
Ungdomskåren tackade majorerna Henriksson genom några juniorsoldater.
I bakgrunder ser vi en av ungdomsledarna Henry Sandberg.
Kårens soldater och vänner följde sedan även med till stationen för att säga adjö och vinka av vid tåget.
Sista bilden är tagen inne i tågkupén. Där ligger alla blombuketterna på bordet. Med på denna bild är också makarna Henrikssons barn, sonen Jan-Olov och dottern Ingrid (gift Kramén).
Foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
Hornmusikanterna från Tranås gav sig 1947 ut på Nordsjön, en stormig färd för att besöka Frälsningsarméns hemland England. Att då endast några år efter Andra Världskrigets slut åka iväg på en sådan resa var säkert både spännande och utmanande för såväl musikanterna som deras familjer hemma i Tranås. Men musikkåren fick bli till glädje och välsignelse för sina engelska salvationistkamrater under de 15 dagar resan varade. Vid hemkomsten blev de också mycket uppmärksammade vid marschen genom hemstaden och det stora torgmötet.
Alltsedan 1947 när Tranås Hornmusikkår gjorde sin första utlandsresa till England har det blivit många resor till många länder. Redan två år efter Englandsresan företogs en märklig resa med buss genom Europa. Här står bussen utanför kårlokalen färdig för avresa.
Rune Rylander, som under en lång följd av år var musikkårens sekreterare, har gett fakta och en personlig skildring. Klicka på länken för att läsaRuneRylander_Tranås_Europaresor
När Frälsningsarmén firade internationellt 100 år 1965 var Tranås Hornmusikkår inbjuden till London. De medverkade bl.a. i ett stort möte i Albert Hall. På bilden från detta syns Tranåsmusikanterna i förgrunden, drottning Elisabeth och dåvarande ärkebiskopen av Canterbury.
En annat intressant foto är taget i Glasgow i samband med musikkårens resa till Skottland 1980.
Dåvarande kommendören i Skottland (senare generalen)Eva Burrows tog emot . Hon ses på fotot tillsammans med från vänster: Stig Uhnér, Torbjörn Cratz och Rune Rylander.
Se en Europakavalkad och lyssna till tonerna när Hornmusikkåren spelar Amsterdam Kongress – Marsch, inspelad 1952 med Gunnar Borg som dirigent http://www.youtube.com/watch?v=NnvHleAfM_E
Read the First Comment 
Till Sverige kom Julgrytan 1907 och redan första året kunde man bjuda 1 600 personer tack vare Julgrytan till julmiddag i Stockholm. Redan 1908 spred sig insamlingen med julgrytan till Göteborg, Malmö och Norrköping. Där användes inkomsterna till s.k. julkorgar. Varje korg innehöll då mat för helgen till fem personer. I Stockholm delades det året ut 400 korgar. Julgrytan har därefter använts vid de flesta av landets frälsningsarmékårer.
