Emanuel Hellberg fick tillnamnet Booth genom giftermålet med William och Catherine Booths yngsta dotter Lucy. Hellberg hörde till dem som tidigt blev gripna av den unga Frälsningsarmén.
Lyssna till Kommendör Sven Nilssons intressanta och gripande berättelse om hans liv under den ”Historiska Vandringen ” på Norra begravningsplatsen i Solna i maj 2009.
Emanuel Hellberg var också en av de frälsningsofficerare som fick sitta i fängelse då Frälsningsarmén var ifrågasatt och officerarna fick ta de straff som egentligen borde lagts på fridstörarna och sabotörerna under den första tiden. Hellberg blev dömd till 40 dagars fängelse i Visby men fick komma ut efter 30 dagar.
Tillsammans med hustrun Lucy Booth-Hellberg var han ledare i Indien, Frankrike och Schweiz.
Hans kroppliga hälsa bröts ner av tuberkulos och han slutade sitt liv endast 45 år gammal 1909 på en genomresa i Berlin. Men han hann utföra ett stort och viktigt arbete bl.a. som författare, tolk, administratör och ledare .
Det finns också många sånger i Frälsningsarméns Sångbok där han är medförfattare och översättare. Han använde sin begåvning och utbildning i Guds och Frälsningsarméns tjänst.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad
Frälsningsarméns Arkiv
För att inspirera frälsningssoldaterna och officerarna till förnyat engagemang har Frälsningsarméns ledning genom åren gett speciella årsmotton. Dessa motton har illustrerats och poängterats genom att särskilda affischer tagits fram.
Dessa affischer sattes upp på framträdanade platser i kårlokalen och affischen blev som regel utgångspunkten för predikan på Nyårsdagen det aktuella året. Sedan levde man med mottot under hela året och det återkom i verksamheten på olika sätt. Om rikskongress hölls var mottot också ofta kongressens tema och motto i de mötena och samlingarna.
Här är några exempel på mottoaffischer. 1932 slog man på trumman“Dragen vidare“. Det var då 50 år sedan Frälsningsarmén började i Sverige och “trupperna”skulle inspireras i Jubileumsfälttåg och ekonomin befästas i en Jubileumsinsamling.
1950 “Ungdomens år”, aktualliserades konkret med en byggnadsarbetare. Men det finns också ett allvar inte bara i färgen men att Jesus Kristus var utgångspunkten för ungdomens år.
1954 fanns flaggan, bibeln och botbänken i centrum, mottot var “NU är frälsningens dag“.
Bibelorden som citeras på affischen är 2 Kor 6:2: “Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag” och
Joh 6:37: ”Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort.” (övers. Bibel 2000)
1965 “Ett sekel i Guds och mänsklighetens tjänst” Det var 1965 100 år sedan Frälsningsarméns grundläggare William Booth fann sin vision och kallelse bland människorna i East End i London.
Detta hundraårsjubileum firades internationellt över hela den dåvarande frälsningsarmévärlden. Många var de salvationister som också 1965 marscherade efter fanan eller fanorna vid den speciella 100-års kongressen i juli månad i London.
1982 firades under hela året på många platser och många sätt det svenska Hundraårsjubileet.
Det hade då gått 100 år av frälsningsarméverksamhet i Sverige sedan den lilla gruppen på fem personer med Hanna Ouchterlony i spetsen “öppnad eld” på Ladugårdslands teatern i Stockholm.
Affischen och mottot visade tydligt på var grunden fanns men också den vidare utvecklingen KRISTUS – VÅRT HOPP – VÅR FRAMTID.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Här är ett upprop till bön för hela Frälsningsarmén i Sverige och över hela världen.
Detta är utsänt 1884, men texten, budskapet och innebörden kan mycket väl användas idag!
Upprop till BÖN har funnits med i Frälsningsarméns arbetsmetoder sedan början.
Erfarenheten var att bönen är viktig för den enskilde frälsningssoldaten och officeren, men fungerar också som den osynliga länken mellan Frälsningsarméns folk inom landet och internationellt.
Frälsningsarmén i Sverige är vid denna tid en ung rörelse.
Det är i februari 1884 bara drygt ett år sedan Hanna Ouchterlony med sin lilla grupp, den 28 december 1882, tog steget att börja verksamheten och möta människorna i Stockholm med evangeliets budskap.
Kapten Whatmore, som har undertecknat uppropet, är då Hanna Ouchterlonys närmaste man, “stabschef” i det svenska territoriet. Huge Whatmore var en ung man. Han var född 1860 i London och “stationerad” där 1883. Det berättas i Sextioårs fälttåg, sid 61, hur han, redan samma dag som förfrågan kom, började sin resa till Sverige. Han hade skickats till Stockholm för att bistå Hanna Ouchterlony och hennes medarbetare i den tuffa pionjärtiden med kamp både mot fristörare, pöbeln och myndigheterna. I Korsets färger bära del 1, sid 98-99, finns dramatiska skildringar av händelserna då.
Huge Whatmore beskrevs av medarbetaren Emanuel Hellberg som en mycket ödmjuk man. Whatmore var den förste stabschefen (motsv. chefsekreterare) i Sverige 1883-1884 och kom sedan tillbaka 1887-1888. Bilden på kapten Whatmore med sin kornett är hämtad från en större bild tagen just året 1884 med den dåvarande svenska ledningen. Fotot togs inför en resa till England detta år.
Gruppen deltog i ett “krigsråd” i Sheffield, men använde också resan för att skaffa en ekonomisk grundplåt till Frälsningsarméns lokal i Stockholm.
Mera om detta finns i boken De följde en fana sid. 16.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
De anonyma kvinnorna inom Frälsningsarmén – med Gunvor som exempel och förebild. Denna rubrik ger dottern Margareta Gustafsson berättelsen om brigadör Gunvor Gustafsson.
Gunvor föddes 1923 och hennes historia inom Frälsningsarmén sträckte sig över 75 år från det att hon blev s.k. barnsoldat på hemkåren i Västervik. Hon var där också söndagsskollärare och ses på fotot från början av 1940-talet tillsammans med sina elever.
Gunvor, eller Gun som hon oftast kallades, blev frälsningsofficer 1944 och var tillsammans med maken Bengt kårledare under många år. En viktig del i tjänsten var att nå ut till nya människor med budskapet och då ingick sången på stans torg varje vecka. Här står makarna Gustavsson på torget i Falköping troligen 1952 och dottern Margareta är också med.
Efter pensioneringen bodde brigadörerna Gustafsson kvar i Norrköping och var aktiva inom kåren där.
Gunvor fanns på gudstjänster och torgmöten, var pianist och gick gärna till Hemförbundets samlingar ända till något år innan hon befordrades till härligheten den 27 mars 2010. Maken brigadör Bengt Gustafsson har levt ett långt liv är nu 94 år och bor fortfarande i Norrköping.
Be the First to Comment 
Emanuel Hellberg fick tillnamnet Booth genom giftermålet med William och Catherine Booths yngsta dotter Lucy. Hellberg hörde till dem som tidigt blev gripna av den unga Frälsningsarmén. 
Tillsammans med hustrun Lucy Booth-Hellberg var han ledare i Indien, Frankrike och Schweiz. 
