Posted by admin on 2009/10/20 under Socialt | 
Slumsystrarna var Frälsningsarméns socialarbetare och på många sätt föregångare till samhällets socialvård.
Med denna karaktäristiska klädsel hade slumsystrarna det “visitkort” som öppnade många dörrar.
De var välkomna till barnfamiljer, ensamma sjuka och äldre och då särskilt människor som främst på grund av fattigdom bokstavligen hamnat på det svenska samhällets bakgårdar.
Under 1800-talets senare del och i början av 1900-talet fick många uppleva ett förnyat hem, renskurat av slumsystrarna såpborstar. De ordnade med hela och rena kläder till både barn och gamla. Eller så var det tröstande hembesök där sjukdom och lidande satt djupa spår.
I en sentida frälsningsarmémusikal finns refrängen: “Helighet är också renlighet.”
För slumsystrarna fanns inte några barriärer mellan teologi och praktik, den människa som behövde en insats försökte man hjälpa.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on under Socialt |
Allt från Frälsningsarméns tidiga dagar har verksamheten präglats av omsorg om hela människan. En betydelsefull person inom det sociala arbetet i Sverige var dalkullan Elisabet Liljegren.
Hon föddes 1867 i Lassa-gården bara en mil från den socken varifrån Selma Lagerlöf hämtat materialet till prosadikten “Jerusalem”. Lassa-Lisa, som hon också kallades var en personlighet. Målmedvetenheten gjorde henne till en ledargestalt och hon fick även tillnamnet “Slummens Överste”.
Under alla de resor som hon företog för att besöka sina medarbetare runt om i landet med tåg, tredje klass producerades också många handarbeten att ge verksamheten inkomster. Hennes symaskin på den andra bilden blev säkert också flitigt använd för olika plagg och sömnader.
Hennes inflytande gällde fattiga och samhällets utslagna, men hon blev också andlig rådgivare och “biktmoder” för många andra. Men det uppoffrande livet och egen sjukdom tog hårt på hennes krafter och likt profeten Elia i Bibeln berättas det att Elisabet Liljegren när slutet var nära satte sig upp i sängen och ropade: “Jag måste upp. Hästarna kommer, och jag måste med”. Ett strävsamt, självutgivande liv tog slut redan vid 46 års ålder.
En av hennes nära medarbetare Alma Petri har skrivit en mycket målande biografi om “Slummens Överste”, Frälsningsarméns Förlag 1924, pocket 1967.
Elisabet Liljegren, bondflickan från Skålö i Dalarna, blev legendarisk för sin gärning i spetsen för Sveriges slumsystrar under närmare ett kvarssekel.
En fascinerande skildring av en högrest gestalt i den svenska kristenhetens sentida historia.
Copyright & foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2009/10/12 under Socialt |
På Bennikebrinken 2 i Gamla Stan i Stockholm fanns det s.k. Folkköket. Bilden är från 1950.
Denna sociala institution öppnades den 14 januari 1892 och den dagen utspisades 231 personer.
Andra namn genom åren har varit “Ångköket” och “Ärtkliniken” och senare användes även förkortningen “Brinken”.
Bilden är tidstypisk för 50-talet och är tagen i matsalen med gäster.
Tyvärr var detta behov inte något unikt för slutet av 1800 och första delen av 1900-talet. Även idag hösten 2009 behövs utdelning av mat på olika sätt. Föreståndaren Lauri Korhonen, vid Frälsningsarméns nuvarande Sociala Centra på Långholmsgatan, Hornstull i Stockholm, berättar om ökande behov idag hos hemlösa, men även barnfamiljer kommer dit för att få en matkasse.
Foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on under Evangelisation |
Ett viktigt inslag i Frälsningsarméns arbete var de årliga kampanjerna och “commandoraiderna” runt om i landet.
I Stockholm hölls under många år kampanjen på Folkets Hus.
Reklamarbetet och att inbjuda människor till kampanjen pågick under många veckor.
Bilderna här är från 1966.
Major Ture Wiman och löjtnant Elisabeth Stedtlund (g. Kihlagård) satte upp affischer i en tunnelbanevagn.
Kårledaren på Andra kåren, major Gösta Larsson satte upp en affisch på kårens anslagstavla. 
Andra kåren låg vid Tomtebogatan 5.
Major Ingalill Björkvist passade på att inbjuda en bilförare till kampanjmöte.
Foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on under Hjälptruppen |
Frälsningsarmén hade från början motstånd men fick också många vänner som ville stödja verksamheten på olika sätt.
William Booth var vaken över denna tillgång och i Stridsropets första nummer, daterat september 1883, kan man finna hans upprop om bildandet av en “hjälptrupp”.
Motto för Hjälptruppen är till “stöd och försvar”.
Bilderna är från 1961 då Stockholms stad hade en mottagning för Frä
lsningsarméns hjälptrupper i Stadshuset, Gyllene salen.
Hjälptruppen hade då nått över 10.000 medlemmar i landet.
Över 500 hjälptruppsmedlemmar kom till mottagningen och översiktsbilden till vänster visar det dukade långboden i Gyllene salen.
I talarstolen bilden till höger ser man Stadsfullmäktiges vice ordförande fru Eva Remens.
Foto: Per Anders Thunqvist (PAT), Frälsningsarméns Arkiv
Posted by admin on 2009/10/05 under William Booth |
Översättning:
Om du är för upptagen för att be är du mer upptagen än GUD vill att du ska vara.
General William Booth tog tidigt de “hjälpmedel” som utvecklades i samhället för att nå ut till människor. Detta anslag, målad duk, användes under bilkampanjerna.
Under 1900-talets första årtionde använde han “automobilen” för att nå ut till människor runt om i Storbritannien.
Under sex sådana färder genomkorsade han landet “från norr till söder, från väster till öster, var gång under sex veckors tid, och höll överallt stora möten, ofta tre om dagen.
Hans medarbetare George S. Railton har målande beskrivit dessa bilfärder , då byinvånarna samlades från alla håll för att få se en skymt av den ryktbara mannen. Hans tal var kryddade med originella andekdoter men också fruktansvärt allvarliga.
Fanny Ekenstrierna berättar om bilkampanjerna i boken “William Booth”, Frälsningsarméns skapare, J.A. Lindblads Förlag 1955
Copyright & Foto: Stefan Örtenblad, Frälsningsarméns Arkiv
